Detta Ã¤r en digital faksimilutgÃ¥va av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

More documents

Recommendations

Info

302 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdag förmodligen mer särskiljande än på länge: dels har engelskan blivit varmans egendom, dels har färdigheter i andra språk blivit sällsynta även inommedelklasserna, samtidigt som transnationella arbetsmarknader ochkarriärgångar öppnar sig. Men det är inte bara språk man lär sig utomlands. Detfinns fler skäl till att de svenska medelklasserna och överklassen gärna ger sinabarn ett gymnasieår i USA. För den kulturella elitens barn tyckstågluffarsomrarna på den europeiska kontinenten vara viktiga inslag i detpersonlighetsutvecklingsprojekt som dessa skikt är så beroende av. Denekonomiska eliten skickar sönerna till Harvard Business School, Foreign ServiceSchool vid Georgetown University i Washington DC eller någonföretagsledariItbildning iGeneve.Vi får heller inte glömma att det finns elitskolor även i Sverige, skolor därmånga elever rekryteras ur eliterna, förbereds för inträde i eliterna ochbibringas en övertygelse om sin egen utvaldhet. Jag tänker inte bara påHandelshögskolan eller Kungliga tekniska högskolan eller gymnasier somSigtuna humanistiska, Lundsberg eller Katedralskolan i Lund. Ännuintressantare är kanske utbildningsanstalter vilkas betydelse för eliternasreproduktion är mindre uppenbar: Sjökrigsskolan för blivande företagsledare,Brunnsvik för fackförenings- och folkrörelseiedare, Försvarets tolkskola försomliga intellektuella. Utbildningssociologin får heller inte glömma att ungamänniskor har ett liv utanför utbildningsinstitutionerna. Det tycks exempelvissom om Fältbiologerna, det sena sextiotalets vänsterorganisationer ellerNordiska Sommaruniversitetet format ett stort antal män och kvinnor med högtställda aspirationer som i dag besätter framträdande positioner inom dekulturella fälten.En sista hypotes av relevans för den svenska utbildningssociologin: NärBourdieu och hans medarbetare studerat "de sociala användningarna" av detfranska utbildningssystemet, har de därmed avsett att sociala grupper (klasser,klassfraktioner, familjer) använder utbiidningssystemet för att befästa ellerförbättra sin egen ställning. I Sverige är det möjligen - detta är återigen ettpåstående som måste preciseras och prövas - i förhållandevis högre gradorganisationerna, institutionerna eller yrkeskårerna som "använder"utbildningssystemet för att rekrytera nya proselyter.För den svenska utbildnings sociologin är en metodisk konsekvens av deantydda skillnaderna att vissa av Bourdieus tillvägagångssätt kan visa sigsvårframkomliga när vi studerar förhållanden i vårt eget land. Jag tänker isynnerhet på ett centralt syfte med hans studier av den högre utbildningen,nämligen att påvisa en homologi mellan utbildningsinstitutionernas fält och dendominerande klassens fält.Kapitel III. Nyckelbegreppen 303Skillnaderna mellan Frankrike och Sverige hindrar i sig inte att Bourdieusbegrepp prövas i studiet av det svenska utbildningssystemet. Bl.a. behövsredskap i stil med Bourdieus differentierade kapitalbegrepp och begreppet omsociala fält för att vi skall komma förbi den svenska utbildningssociologinstraditionella monomana upptagenhet aven enda fråga, nämligen den "vertikala"sociala mobiliteten eller bristen på densamma. Den svenska offentliga debatteneller vissa handböcker har under hela efterkrigstiden givit intryck av att det alltöverskuggande utbildningssociologiska problemet är hur många procentarbetarbarn som återfinns på högre nivåer i utbildningssystemet. Denna ibokstavlig mening endimensionella syn på vad sociala strider och socialrörlighet vill säga har bl.a. inneburit att utbildningssociologin som regel hållittill godo med en social klassificering som enbart tar hänsyn till den "vertikala"dimensionen: borgarklass, mellanskikt och arbetarklass, alternativt socialgrupp1, 2 och 3 eller hur man nu vill numrera dem. Ibland har man antagit attsamhällsstegen har fler än tre pinnar, men problemet kvarstår. Stegen är endålig metafor för ett socialt rum som utbreder sig i mer än en dimension. Mångautslagsgivande sociala förflyttningar, utbyten, allianser och strider äger rum imer eller mindre "horisontell" led, mellan grupper och fält som besittersymboliska eller materiella tillgångar av jämförbar omfattning men av olika art.(Tänk om svenska emigrationsforskare skulle nöja sig med statistiska materialsom prioriterade nord-sydliga förflyttningar och därmed gav bättre besked omde svenskar som under förra seklet begav sig till Saint Barthelemy på sjuttondebreddgraden än till New York på den fyrtionde.)Däremot kan vi givetvis inte obesedda överta resultaten från Bourdieus ochhans medarbetares undersökningar av franska förhållanden. Så har alltför oftaskett när utlänningar varit ivriga att utläsa något slags universell och formellreproduktionsteorfur exempelvis de empiriska studierna av det franskautbildningssystemet. Att läsa Bourdi,eu på så sätt är som att försöka tillägna sigmatematikens redskap genom att lusläsa räknelärans facithäfte.
I.,.ij304 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1.1Kapitel IVDEN HISTORISKA EPISTEMOLOGIN"J'etudie! Je ne suis que le sujet du verbe etudier.Penser je n'ose. 'A vant de penser , il faut etudier. .Seuls les philosophes pensent avant d' etudier. "[Jag studerar!Jag är inte annat än subjektet till verbet studera.Tänka törs jag inte.Innan man tänker måste man studera.Bara filosoferna tänker innan de studerar.](G. Bachelard, Laflamme d'une chandelle, 1961, p. 55)
Page 1 and 2:
Detta är en digital faksimilutgåv
Page 3 and 4:
Donald BroadySociologi och epistemo
Page 5 and 6:
6AbstractDonald Broady: Sociologi o
Page 7 and 8:
10 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIINLEDN
Page 9 and 10:
14 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGINågra
Page 11 and 12:
18 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIInledn
Page 13 and 14:
22 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI Kapit
Page 15 and 16:
26 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIhar se
Page 17 and 18:
30 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIgenera
Page 19 and 20:
34 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIovanli
Page 21 and 22:
38 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIav det
Page 23 and 24:
42 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapite
Page 25 and 26:
46 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIutan a
Page 27 and 28:
50 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIfålte
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
62 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIannat
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
70 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIinstal
Page 39 and 40:
74 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI2.3 Me
Page 41 and 42:
78 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsociol
Page 43 and 44:
82 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1Kapit
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
90 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsextio
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Kapitel L Bakgrunden9998 SOCIOLOGI
Page 53 and 54:
102 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIMauss
Page 55 and 56:
106 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapit
Page 58 and 59:
112 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIposit
Page 60 and 61:
116 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIMotiv
Page 62 and 63:
120 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIlands
Page 64 and 65:
124 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIVidar
Page 66 and 67:
128 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIBourd
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
136 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIså v
Page 72 and 73:
140 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIbibli
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
152 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI3.4 B
Page 80 and 81:
156 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsom p
Page 82 and 83:
160 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIarbet
Page 84 and 85:
164 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIHalbw
Page 86 and 87:
168 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGlKapit
Page 88 and 89:
.Ii. ~172 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOG
Page 90 and 91:
176 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsträ
Page 92 and 93:
180 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImella
Page 94 and 95:
184 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIDe ti
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
192 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIAnaly
Page 100 and 101:
196 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIarbet
Page 102 and 103: 200 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImater
Page 104 and 105: 204 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIHomo
Page 106 and 107: 208 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIexist
Page 108 and 109: 212 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapit
Page 112 and 113: 220 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIutbil
Page 114 and 115: 224 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIhåll
Page 116 and 117: 228 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIkapit
Page 118 and 119: 232 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIkonst
Page 120 and 121: 236 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIillus
Page 124 and 125: 244 SOCIOLOGI. OCH EPISTEMOLOGITKap
Page 126 and 127: 248 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIverke
Page 128 and 129: 252 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIEn ge
Page 130 and 131: 256 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIhisto
Page 136 and 137: 268 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIEtt (
Page 138 and 139: 272 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIrKapi
Page 142 and 143: 280 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIrelig
Page 144 and 145: 284 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIMarx'
Page 148 and 149: 292 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIregel
Page 150 and 151: 298 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIBourd
Page 154 and 155: 306 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI Kapi
Page 158 and 159: 314 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdomin
Page 160 and 161: 318 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1. DE
Page 162 and 163: 322 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIappro
Page 164 and 165: 326 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIkorri
Page 166 and 167: 330 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsluts
Page 170 and 171: 338 . SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIen
Page 172 and 173: 342 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIgrund
Page 174 and 175: 346 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIvar h
Page 176 and 177: 350 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI2.2 B
Page 178 and 179: 354 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsom b
Page 180 and 181: 358 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIÖver
Page 184 and 185: 366 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGISå h
Page 186 and 187: 370 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIden f
Page 188 and 189: 374 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIveten
Page 190 and 191: 378 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIerfar
Page 194 and 195: 386 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIveten
Page 196 and 197: 390 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIEtt i
Page 198 and 199: 394 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIbruka
Page 200 and 201: 400 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIav le
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
408 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIfunge
Page 206 and 207:
412 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI2. EN
Page 208 and 209:
416 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdomin
Page 210 and 211:
420 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIfrån
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
432 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsamh
Page 218 and 219:
436 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIstudi
Page 220 and 221:
440 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI3. BO
Page 222 and 223:
446 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIstudi
Page 224 and 225:
450 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGISå l
Page 226 and 227:
454 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGlEtt i
Page 228 and 229:
458 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIessä
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
466 SOCIOLOGI OCR EPISTEMOLOGIEn an
Page 234 and 235:
470 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIden f
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
478 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIVi ka
Page 240 and 241:
482 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIbenef
Page 242 and 243:
486 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIhand
Page 244 and 245:
490 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIbakom
Page 246 and 247:
494 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGISå f
Page 248 and 249:
498 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImater
Page 250 and 251:
502SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdocent
Page 252 and 253:
Kapitel V. En epistemologi för sam
Page 254 and 255:
510 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGItesta
Page 256 and 257:
514SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI. ärm
Page 258 and 259:
518 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIkänd
Page 260 and 261:
522 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIvunni
Page 262 and 263:
526 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIstatl
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
534 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIutlä
Page 268 and 269:
540 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIförh
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
'552 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI6.2
Page 276 and 277:
556 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIöver
Page 278 and 279:
560 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI6.4 S
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
568 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIår v
Page 284 and 285:
572 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImenin
Page 286 and 287:
576 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIän e
Page 288 and 289:
580 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIreput
Page 290 and 291:
584 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGl1958S
Page 292 and 293:
588 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI"Cond
Page 294 and 295:
592 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1971"
Page 296 and 297:
596 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIBourd
Page 298 and 299:
600 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1980"
Page 300 and 301:
604 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI"Les
Page 302 and 303:
608 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGILes c
Page 304 and 305:
612 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1988E
Page 306 and 307:
616 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGILITTE
Page 308 and 309:
620 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIBenze
Page 310 and 311:
624 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGICharl
Page 312 and 313:
628 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGILitte
Page 314 and 315:
632 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGILitte
Page 316 and 317:
636 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIPiage
Page 318 and 319:
640 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIWeber
Page 320 and 321:
644ri'I6452.2 Bildstormandet 3502.2
show all

Detta Ã¤r en digital faksimilutgÃ¥va av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?