Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

260 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel III. Nyckelbegreppen 261de närmast följande åren. Med Bourdieus utvecklade habitusteori som måttstockinnebar dessa strukturalistiskt färgade hänvisningar till "koder" ingatillfredsställande förklaringar: koderna framstod som något slags chiffernycklarsom existerade någonstans - oklart var - utanför människorna och deras/r3.ktiker .285 Bourdieu skulle komma att nå fram till ståndpunkten att/ människorna inte lever i världen för att tolka den, och att människors praktikerföljaktligen inte låter sig förklaras som en kodande och avkodande verksamhet.Han har ofta kritiserat strukturalister och alldra som till ett slags allmäntmänskligt kunskapsintresse upphöjer sitt eget, forskarens, speciellayrkesmässiga kunskapsintresse, nämligen att tolka världen och avlocka denkonsistenta mönster. Inte desto mindre fyllde uppenbarligen kodbegreppet vidmitten av sextiotalet en funktion i Bourdieus sociologi, som ett steg på vägenmot habitusbegreppet.I förordet till Le sens pratique berättade Bourdieu om några personligaforskningserfarenheter som bidrog till att han övergav "vulgärstrukturalismens "förklaringsmodeller. Han hade 1962 samlat ett stort material om de algeriskaböndernas uppfattning av årscykeln och deras giftermålspraktiker och mycketannat. Syftet var att rekonstruera koherenta system av särskiljande drag somgjorde reda för böndernas föreställningar om årstider, reglerna för giftermål etc.Det visade sig ogörligt. Visserligen var det fullt möjligt att konstruera ett systernsom var förenligt med somliga observationer, men i så fall till priset av attmot dem som uppfattar konstförståeisen som en fråga om naturbegåvning, återkom i ensamtidig uppsats om böndernas förhållande till skolan och kulturen: "De stora konstverken ärkodade budskap. Många av dem som tror sig uppskatta konstverken spontant glömmer attkoden i hemmet och i skolan gradvis överförts till dem själva, utan att de ens varit medvetnadärom." ("Comment.. . ", 1966, p. 18)285 Vill vi inom lingvistiken leta efter paralleller till Bourdieus habitusteori, bör vi snarare gåtill Chomskys scheman än till den egentliga strukturalistiska lingvistikens kodbegrepp (det ärkanske inte nödvändigt att påpeka att sociologen Bourdieu inte rast något avseende vidChomskys tes om medfödda scheman). Redan tidigt påtalade Bourdieu att habitusbegreppetbör uppfattas i analogi med Chomskys generativa scheman, se "Postface" ,.1967, pp. 152,159, 164. Han inledde andra och tredje versionen ("Le sens de l'honneur", 1972, p. 13, resp."The sense of honour" , 1979, p. 95) av sin studie av de kabyliska böndernas hederskänslamed ett motto hämtat från Chomsky. Senare har Bourdieu ofta återvänt till analogin medChomskys generativa grammatik, jfr t.ex. följande uttalande, hämtat från en intervju 1983 iden västtyska televisionen med anledning av den nyss publicerade översättningen av Ladistinction: "Jag definierar habitusbegreppet i analogi med det som Chomsky kallar generativgrammatik. Habitus är en uppfinningsmatris