Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

270 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGInaturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga delfält, vilka i sin turhärbärgerar ett antal discipliner, varav de mest autonoma utgör var sitt eget fält.Därmed också sagt att en och samma individ, grupp eller institution kantillhöra mer än ett fält. I Bourdieus undersökningar av maktens fält hamnadeuniversitetslärarna vid den dominerade polen (vid den motsatta, dominerandepolen återfanns företagsledarna). Inom den kulturella produktionens fält besattesamma universitetslärare dominerande positioner; här intogs de domineradepositionerna av författare, konstnärer och andra som tillhörde mindreinstitutionaliserade och mer kätterska sektorer. Inom det parisiskauniversitetsfältet konstaterade Bourdieu existensen av å ena sidan en pol därlärarna i jura och medicin samlades, å andra sidan en naturvetenskaplig pol,samt däremellan den region där den humanistiska fakultetens lärare hördehemma, och varje särskild disciplin karaktäriserades av sina egnadominansförhållanden och hierarkier. 312Hittills har vi för enkelhets skull använt ordet "fält" i betydelsen socialt fält,där positionerna intages av människor och institutioner. Närmare bestämt har viuppehållit oss vid olika "produktionsfält" , för att använda Bourdieus term.Sådana kan antingen utgöra "fält för begränsad produktion", där producenternavänder sig till andra producenter, såsom när hårt specialiserade forskare ellerlitteraturkritiker främst vänder sig till kolleger och konkurrenter, eller också fältmed en större publik. De flesta av Bourdieus mer omfattande fältstudier harägnats åt produktionsfält i den ena eller andra meningen.En annan möjlighet är att konstruera "konsumentfält" , system av relationermellan positioner som intages av exempelvis läsare till skillnad från författare.Undersökningarna av smaker och livsstilar i "Anatomie du gout" och Ladistinction var studier av konsumentfält i denna mening.Från Bourdieus skola har det även flutit studier som behandlar en meravgränsad grupp som ett fält.3l3312 Se Homo academicus, 19,84, passim. Bourdieus datamaterial gällde huvudsakligenperioden omedelbart innan 1968.313 Här finns det skäl att nämna Anna Boschettis studie av kretsen kring Les temps modernes.Det något oortodoxa bruket av raltbegreppet (som Bourdieu själv ogärna tillämpar på en såbegränsad grupp) motiverar hon så här: "Fältbegreppet låter sig tillämpas på en så vidsträcktforeteelse som det kulturella fåltet i dess helhet, lika väl som på en liten grupp, såsom entidskriftsredaktion. Varje system av sociala relationer som fungerar enligt en egen logik, en •logik som man måste ta hänsyn till for att kunna forklara systemets utveckling, är ett ralt."Boschetti gör här ett tillägg, som är synnerligen relevant för den som funderar på att användafåltbegreppet i studiet av exempelvis det svenska kulturlivet: "[ ... ] begreppet kulturellt ralthar inte alltid den nationella dimension som det antager i det franska samhället, där processenav förenhetligande och centralisering pågått ovanligt länge och nått en ovanligt hög grad avfullkomning. I andra kulturer borde man kanske avgränsa ett system av regionala fålt hellreän ett enda fålt." (A. Boschetti, 1985, p. 9)Kapitel III. Nyckelbegreppen 271Fältbegreppet kan dessutom brukas i undersökningar av annat än individersoch gruppers strider. Ett fält i Bourdieus mening är allmänt sagt ett konstrueratsystem av relationer mellan positioner, och dessa positioner kan motsvaras avexempelvis institutioner. Bourdieus mest genomarbetade studie av ett sådant fältav institutioner är hans och Moniql,le de Saint Martins konstruktion av fältet avfranska högre lärosäten, ett arbete som fortgått vid Centre de sociologieeuropeenne sedan första hälften av sextiotalet och som krävt en synnerligenomfattande insamling av primärdata om de studerande och lärarkårerna, omutbildningsinstitutionernas historia och allianser med andra fält (näringslivet,den statliga administrationen etc).314En annan nyligen publicerad studie gällde ett fält för produktion av materiellatillgångar, nämligen villafastigheter.315 Detta var ett nytt slag av studieobjekt förBourdieu och hans medarbetare som tidigare främst uppehållit sig vid desymboliska tillgångarna.Begreppet fält kan således användas för utforskande (eller snararekonstruktion) av skilda slag av objekt. Det har i Bourdieus sociologi tjänat somett sökarljus, riktat mot system av relationer mellan positioner. Just dessrelationella karaktär är utan tvekan begreppets viktigaste egenskap. En position -som kan vara en yrkesgrupps position i förhållande till andra yrkesgrupper, enforskares ställning i den akademiska världen, en läroanstalts placering i olikaslag av hierarkier - definieras av sina relationer till andra positioner, eller rättaresagt av sin plats i hela systemet av relationer mellan positioner. Härav följer enviktig metodisk princip. Forskaren som undersöker ett fält måste försäkra sigom att samtliga relevanta positioner, det vill säga samtliga positioner sombidrager till att upprätta fältets struktur, finns representerade i materialet. I sinastudier av fältet av franska elitutbildningar upptäckte Bourdieu och Monique deSaint Martin först efter hand att- det var nödvändigt att inkluderajuristutbildningarna. Att de till att bölja med förbisåg dessa hade förmodligen attgöra med att juristutbildningen i Frankrike inte brukar räknas in bland lesgrandes ecoles. Men studeranderekryteringen och lärarkårens sammansättning,lärarkårens relationer till maktens fält och utbildningens funktion att försemaktens fält med funktionärer - allt sådant talad~ för att juristutbildningarnamåste vara med när fältet av franska elitutbildningar konstrueras. Ett annatexempel är att Bourdieu i sina studier av kulturella produktionsfält varit noga314 De första syntetiska resultaten, som ger en bild av hela systemet av relationer mellanfranska elitutbildningsinstitutioner, publicerades 1987 i nO 69 och nO 70 av Actes de larecherche en sciences sociales. Samma material infördes i tredje delen av La noblesse d'Etat,1989.315 Se Elements ... , 1988, samt ett antal artiklar i Actes de la recherche en sciences sociales,nO 81-82, 1990.