Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

484 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdet gavs inte möjlighet till mer systematiska etnografiska observationer. Dylikaförutsättningar innebär att indikatorerna med nödvändighet blir grova och denrelationella meningen hos insamlade data svårtolkad; när data representerarfenomen som ryckts loss ur sina sociala och kulturella kontexter är det fara värtatt man jämför det ojämförbara och underlåter att jämföra det jämförbara.Bourdieu och Darbel försökte ändå, så långt deras eget material och annantillgänglig statistik tillät, att spåra systemen av relationer. De kunde visa, attutbildningsnivå fungerar som en "latent variabel "224 i Lazarsfelds mening när detgäller att "förklara" (i ordets statistiska mening) frekvensen i olika gruppers\museibesök: de statistiska sambanden mellan museibesöksfrekvens å ena sidanoch inkomst; socioekonomisk kategori och fritids- och semestervanor å denandra låter sig således ledas tillbaka till det statistiska sambandet mellanmuseibesöksfrekvens och utbildningsnivå. Detta samband gällde grovt taget församtliga länder som ingick i undersökningen, sedan man korrigerat förmorfologiska skillnader, skillnader i utbildningsnivå och skillnader vad gällerden egentliga konstundervisningens ställning i utbildningssystemen. MenBourdieu och Darbel gjorde inte halt här, utan försökte suga ut den kunskap somstår att finna i kombinationerna av variabler som representerar ålder, kön,socioekonomisk kategori, inkomst, fritids- och semestervanor , boendeort etc. Enstarkt "förklarande" variabel av typ social bakgrund eller utbildningsbakgrundär "förklarande" eftersom den i sig sammanfattar ett stort antal signifikativavariabler. Därför krävs statistiska tekniker som inte förstör denna väv avvariabler genom att reducera dem till genomsnittsvärden och sammanfattandesambandsmått.Man kan heller inte förlita sig på vissa på förhand givna statistiskabearbetningsmetoder . Den statistiska metodologin måste enligt Bourdieu tänkasigenom på nytt i samband med varje ny undersökning.22s Läsaren finner därförfå standardiserade varianter av exempelvis beräkningar avurvalsrepresentativitet eller signifikansnivåer i Bourdieus arbeten.226 Det är224 L 'amour de l'art, 1965, p. 55.22S "Inom sociologin måste reflexionen över den statistiska tekniken och dess bearbetning avdata påbörjas på nytt vid varje forskningsuppgift" (Le metier ... , 1968, p. 249). Bourdieuhänvisade här till traditionen från durkheimianerna, närmare bestämt till Simiands kritiskauppgörelse med sin samtids rutiniserade bruk av statistiska tekniker. .226 Vi kan notera att Bourdieu och hans medarbetare i den första detaljerade presentationen avdata från de tidigaste utbildningssociologiska studierna (Les eeudiants ... , 1964) gjorde flitigtbruk av signifIkansnivåberäkningar, men i stort sett avstod från att redovisa dylika i deföljande mer syntetiska framställningarna (i Les Mritiers, 1964, fanns blott ett parsignifIkansnivåberäkningar, pp. 163, 164). I de tidiga algeriska undersökningarna, sominnefattade bearbetning av stora statistiska material, förekom vid några tillfållensignifIkansberäkningar (t.ex. Travail ... , 1963, pp. 348, 349) men regeln var attKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 485karaktäristiskt att Bourdieu och Darbel genomförde sin "multivariata" analys avdata från museiundersökningen resonemangsvis, utan att ta till prefabriceradeformler. För att hantera frågan om statistisk representativitet (i det här falletfrämst frågan om huruvida museibesökarna utgjorde en kategori av hängivnakonstälskare som skiljde sig från befolkningen i övrigt) genomförde de ettmatematiskt resonemang om heterogenitet och homogenitet grundat påöverväganden om materialet i just denna undersökning.227 De ställde också uppen logisk modell för sambanden mellan de viktigaste variablerna i sammaundersökning228 och matematiska modeller för sambanden mellan kulturelltutbud och kulturell efterfrågan229. Inte heller när det gäller verifieringen avhuvudundersökningens resultat tillgripes formella (i betydelsen avundersökningsobjektet oberoende) statistiska tekniker. I stället tjänar nyaempiriska studier som verifiering.23o Ett annat tydligt exempel, hämtat från detidiga utbildningssociologiska undersökningarna, är Darbels resonerandehärledning av formler för beräkning av utbildningschanser .231Bourdieu är alltså minst av allt någon motståndare till att matematiska redskapanvänds inom sociologin (han har bl.a. lovordat Lazarsfelds insatser påområdet232). Vad han vände sig mot var det rutiniserade bruket av färdigastatistiska modeller, och den dominans som de formaliserade varianterna avamerikansk matematiserad sociologi tillvann sig under den period vi härbehandlar, på andra - bl.a. mer etnografiska - metoders bekostnad.Dessa noteringar har syftat till att ur skrifterna från den period, sextiotalet, dåBourdieu konstituerade sitt sociologiska projekt, utläsa hans hållning tillstatistiska metoder och tekniker. Vi skall nu övergå till en statistisk traditionsom från och med mitten av sjuttiotalet kom att betyda åtskilligt för Bourdieusmöjligheter att realisera sina empiriska ambitioner.4.2.2 KorrespondensanalysenUnder sextiotalet hade matematikern Jean-Paul Benzecri och hans medarbetarebörjat utveckla statistiska metoder och tekniker, som skulle komma att passa somförhållandetalen eller de absoluta talen fIck tala för sig själva.227 L 'amour de Z'art, 1965, pp. 46-48.228 Op. cit., pp. 53-55.229 Op. cit., pp. 99-102,104-112, 122f, 140f.230 Jfr uttrycket "enquete de verifIcation", t.ex. i L 'amour de Z'art, 1965, p. 46.231 Les Mritiers, 1964, pp. 145-148 (resultat från beräkningarna av utbildningschanseråterfInns på sidorna 15-18).232 Le metier ... , 1968, p. 8 not 1; 2 uppl. 1973, pp. 12f not 1.