Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

180 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImellan olika kapitalarter , och därmed relationerna mellan grupper som besitterkapital av olika art och olika omfattning. När vi tar del av hans och hansmedarbetares kartläggningar av kapitalarternas fördelning måste vi hålla iminnet att det är fråga om föränderliga system. Värdet av olika kapitalarter ochreglerna för konvertering är ständigt föremål för strider. I kampen om tillgångaroch positioner kommer olika "reproduktionsstrategier" till användning, varmedBourdieu avser att "individerna eller familjerna omedvetetet eller medvetetsträvar efter att bevara eller öka sina nedärvda tillgångar och uppehålla ellerförbättra sin motsvarande position inom klassförhållandenas struktur"29.Definitionen illustrerar att "strategi", som Bourdieu brukar ordet, inte behöverimplicera medvetenhet eller rationell kalkyl. Individer och familjer kan användasig av många slag av reproduktions strategier: att välja en äktenskapspartner urett bestämt socialt skikt, att sätta fler eller fårre barn till världen, att skaffa sigeller sina barn utbildning, att sörja för att tillgångarna överförs mellangenerationerna, etoo.1.1.6 Kapitalets existensjonnerDet är ogörligt att utpeka avgränsade empiriska fenomen och slå fast att just härexisterar per definition kapital i Bourdieus mening. Bourdieu och hansmedarbetare har använt begreppet för att analysera de mest skilda fenomen.Kapitalbegreppet tillåter studier som. håller samman åtskilliga fenomen vilkaannars brukar splittras upp på samhällsvetenskapliga eller humanistiskaspecialdiscipliner . Bourdieus intresse för relationer mellan kapitalarterna ochmellan sociala grupper utrustade med olika slag av kapital har inneburit att hansatt sig över de skrankor som åtskiljer konstvetenskap och ekonomisksociologi3!, filosofihistoria och politisk sociologi32, eller gastronomi och29 La distinction, 1979, pp. 145.30 Dessa fyra slag av reproduktionsstrategier nämndes i "Le patronat", 1978, pp. 18f. NärBourdieu tio år senare i La noblesse d'Etat återvände till ämnet utökade han listan medytterligare några exempel: strategier för att förvalta de "ekonomiska" tillgångarna i snävmening; för att bygga upp en fond av sociala förbindelser (ett specialfall är valet av lämpligäktenskapspartner); för att legitimera den egna ställningen (och därmed den art av kapital somställningen vilar på) (La noblesse d'Etat, 1989, pp. 387-389).3.! Ur Bourdieus perspektiv måste konstens och konstmarknadens utveckling analyserastillsammans, som ett föränderligt system av positioner besatta av konstnärer galleristerinvesterare, konstälskare etc. Jfr t.ex. "La production de la croyance", 191'1, eller Bou;dieusmångåriga och när detta skrivs fortfarande opublicerade konstsociologiska arbete om denfranska modernismens framväxt, med tonvikt vid Manets skola.32 I den stora uppsatsen om Heidegger, "L'ontologie politique ... ", 1975 (reviderad version ibokform 1988), visade Bourdieu - drygt ett decennium innan den stora diskussionen 1987efter publiceringen av Victor Farias Heidegger et le nazisme - på förbindelserna mellan1Kapitel III. Nyckelbegreppen 181estetik33 , specialiteter som ur andra perspektiv kan förefalla varandra avlägsna.Bourdieus sociologiska projekt genomsyras av övertygels~n at~utbildningssociologin är omöjlig att isolera från ~~tur~oclOlog.m ~alltsedan ..sextiotalet har en av hans centrala teser varit att ojamlIkheten mfor Skolan ar enkt av ojämlikheten inför Kulturen). Han har även slagit broar mellan:~~~dningS- och vetenskapssociologin: skillnaderna mellan "tankeskol?r" eller"vetenskapliga skolor" kan ofta återföras till skillnader mellanskolor l merbokstavlig mening, och därmed till skillnader i de b~n.or genomutbildningssystemet som olika vetenskapsmän besknvlt och det ...utbildningskapital och vetenskapliga kapital de där ackumuler~t.34 Ja, sjal~aforskarsamhällets uppsplittring i subdiscipliner - en arb~tsdelm~g som e~hgt .Bourdieus analyser ofta snarare är socialt än vetenskaplIgt motIverad - lat~r SIg1 ed h.ia··lp av kapitalbegreppet· olika specialister slår vakt om smaana yseras m ~ . '.. ... ..egna allt mer specialiserade investeringar hellre an att utsatta SIg for .' ..konkurrensen på en större vetenskaplig marknad. (Hellre nummer ett l sm by annummer två i Rom, som talesättet lyder.) .De objekt som Bourdieu önskar fånga in med hjäl~ av ka~.Italb~~reppet kan tesig svårfångade. Vi har sett att begreppet socia!t. kapItal an~ants for attundersöka individers, men även gruppers (famIljer, yrkeskarer etc),. outbildningsinstitutioners , företagsstyrelsers eller exklusi;a ~lubb.aros t1llgang~r.po fknande sätt kan det kulturella kapitalet återfinnas pa olIka mvaer, eller la l d' 'f d solika "tillstånd": förkroppsligat tillstånd (som system av IsposIlOner, v.habitus), objektiverat tillstånd (målningar, böcker, verktyg etc) sa~t .,institutionaliserat tillstånd (examina, utbildningstitlar etc).35 Om VI stravar efterempiristiska definitioner tycks vi kunna finna kapital överallt., ers osition inom filosofins fält i tio- 'och tjugotalets Tyskland oc~ de sa~ti?a~~~fl:tJuelli och politiska strömningar som bl.~., skulle leda .~~~m till natlon~~laliS:~keRedan uppsatsens titel "Martin Heideggers. politiska ontologi , var en provo tion m~~ att filost0tän~~nkani f~~~:~~:s~~~~: ~~;~:Ud~:=:s~:n~~t~~o:;:::~:atiken" jalorsumma ' li' ka b tämn' gar För Bourdieualla sIa s antropologiska - för att inte tala om po tis - es m . .ivetvi; en utmaning att ge sig på just Heidegger, inte bara för att reta haglOgrafe'!'abort~~v~ fra~för allt eftersom det var en probersten för Bourdieus metod att demonstrera ~t ti~u med en filosofi som kanske mer än någon annan åtnjöt anseende.s~m "ren" var åt om g~~~ en sociologisk undersökning som - utan att vara enSidigt, externalistisk - blottlade nedslagf o sociala strider inom den samtida av nykantianerna dom!~erade tyska filosofin ochran ..' . r ti ka och andra fälttransformatiO,nerdav ~ot,~sai~~~g~c~n~~ r;t~n~tion 1979 försökte Bourdieu visa att "smaken"33 I "Anatomle u gou" k " , äll • ä1 smaklökarnashar grundläggande soci~~ betyd~1ser och fun tioner som g er savanvändning som sinnet for de skona konsterna. , " " 1967 Jf34 En tidig analys av detta fenomen var artikeln "Syste~es d enSelgne~~?t.," , . " \968ytterligare några samtida texter: "Champ intellectuel. .. , 1966, p. 903, L examen ... ,. ,p.229.35 "Les trois etats ... ", 1979.