Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

330 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIslutsatsen: "[...] vetenskapen undervisar förnuftet. Förnuftet måste böja sig förvetenskapen, den mest utvecklade vetenskapen, den vetenskap som utvecklas. "nI Le nouvel esprit scientifique, som var en enda lång plädering för samma tes,gick Bachelard så långt att han hävdade: "I själva verket är det vetenskapen somskapar filosofin. "73Det är lätt att föreställa sig den frustration som den i den nyaste matematiskaoch naturvetenskapliga litteraturen väl bevandrade Bachelard måste ha känt införden dominerande samtida filosofin, som framhärdade i att behandla begrepp somtid, rum eller orsak som omJlen samtida naturvetenskapen inte existerade.Flertalet samtida franska filosofer omfattade en syn på vetenskapen som mest avallt liknade Kants: logiken framstod som fullbordad i och med Aristotelesgeometrin i och med Euklides och mekaniken i och med Newton. 'Vi skall dock inte tro att Bachelard anslöt sig till uppfattningen att filosofin istörsta allmänhet är död och bör ersättas av specialvetenskaperna. Han gjordeinga anspråk på att vara matematiker, fysiker eller kemist och önskade minst avallt avskaffa sin egen profession, vetenskapsfilosofens. Vetenskaperna behövervetenskapsfilosofin, som dock måste vara tätt knuten till vetenskapernas egnaframsteg. Omvänt behöver filosoferna lära av vetenskaperna. Bachelardsambition var att väcka filosoferna till insikt om att den moderna vetenskapenkrävde ett nytt slag av filosofi, som "kan översätta det samtida [vetenskapliga]tänkandet i dess smidighet och rörlighet"74. När han i sin sista epistemologiskabok blickade tillbaka på sitt livsverk skrev han: "I mina olika arbeten om denvetenskapliga anden har jag ofta försökt dra filosofernas uppmärksamhet till denavgjort specifika karaktären hos den moderna vetenskapens tänkande ocharbete. "75Inte heller menade Bachelard att traditionella filosofier som genom etttrollslag skulle ha förintats. När han i La philosophie du non i form avstapeldiagram tecknade "epistemologiska profiler" över sin egen personligauppfattning av begreppen massa och energi, är de högsta staplarna rubricerade"den rationella mekanikens klassiska rationalism"76, varmed han avsåg Newtonsn La philosophie du non, 1981 [1940], p. 144.73 Le nouvel esprit scientifique, 1984 [1934], p. 7.74 Loc. cit. För att återge ett av Bachelards exempel på vad filosofin har att lära av denmoderna vetenskapen: en eletct:0n är för fysikern något helt annat ån en liten kropp utrustadmed egenskapen att vara elektriskt laddad. Därmed har, menade Bachelard mikrofysikenskapat en n~ ontologi, en "partikelontologi" (L'activite rationaliste de la physiquecontemporame, 1951, p. 13) som bryter med det sätt att tånka i termer av substanserutrustade med attribut, som dominerat västerlåndsk ontologi s~an Aristoteles.75 Le materialisme rationnel, 1980 [1953], p. 207.76 La philosophie du non, 1981 [1940], pp. 43 och 45.Kapitel IV. Den historiska epistemologin 331och Kants ståndpunkt77 • Bachelard hävdade att det existerar en "genetiskordning", en kunskapens utvecklingsväg från startpunkten i naiv realism överpositivistisk empirism och den kantianska rationalismen och fram till denmoderna vetenskapens allt mer utvecklade former av rationalism78. I "andrasammanhang79 använde Bachelard en annan bild, där idealismen och realismenutgör de två extrema polerna, i orörlig och ofruktbar motsatsställning tillvarandra, medan det slags rörliga tänkande - "den tillämpade rationalismen" idialog med "den tekniska materialismen"80 -som Bachelard menar utmärker denmoderna vetenskapen placeras mellan dessa ytterpoler.I det följande skall vi utgå från den sist nämnda bilden. På ömse sidor om detcentrum ("tillämpad rationalism" i kombination med "teknisk materialism") därsamtidens mest avancerade vetenskapliga tänkande enligt Bachelard hördehemma finns två slag av klassiska, numer överspelade filosofiska doktriner: påena sidan den slutna rationalismen, med den cartesiska doktrinen om densjälvtillräckliga anden som en ytterpol, på den andra sidan de empiristiska ochrealistiska doktriner som sätter sin lit till sinnesförnimmelserna eller deomedelbara framträdelserna. Vi skall nu närma oss Bachelards egen ståndpunktfrån dessa två håll, genom att diskutera hans uppgörelse med för det förstamedvetandefilosofin och, för det andra, realismen och empirismen.2.1.2 Uppgörelsen med medvetandefilosofinEn öppen rationalismBachelard hyllade rationalismen. I hans texter fungerar "tänkande" eller "ande"ofta som syntaktiska subjekt. Huvudpersonen i hela hans epistemologiskaförfattarskap är den vetenskapliga "anden". Inte vetenskapsmännens privata77 Jfr op. cit., pp. 27-30.78 Op. cit., p. 48.79 Se figuren på sidan 14 i den redan flera gånger nämnda uppsatsen i första numret avDialectica, 1947 (motsv. p. 5 i Le rationalisme applique, 1968 [1949]). Ytterligare ett par årsenare karaktäriserade Bachelard den filosofiska position han själv ville bidra till att upprättasom "mittpunkten för sammankopplingen av tillämpad rationalism och teknisk materialism.För att kunna uppehålla sig i denna mittpunkt, där anden arbetar och materien bearbetas,måste man överge såväl de filosofiska traditioner som bygger på den sinnliga världens realitetsom de som bygger på andens naiva klarhet." (L' activite rationaliste de la physiquecontemporaine, 1951, p. 3)80 Bachelard anvånder här som annars termen "materialism" i betydelsen arbete medmaterien, exempelvis fysikerns eller kemistens undersökningar av olika ämnens egenskaper.Det är således inte fråga om ontologisk materialism.