Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

268 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIEtt (relativt autonomt) socialt fålt utmärks bland annat av att de symboliskavinsterna utdelas från positioner inom fåltet: om det existerar relativt autonomavetenskapliga fålt i Sverige innebär det att en viss forskningsinsats för att vinnaerkännande måste auktoriseras av agenter och institutioner som tillhör fåltet, detvill säga redan konsekrerade forskare, forskningsrådens ämnesföreträdare, devetenskapliga tidskrifternas redaktioner etc. Politiker, byråkrater, företagsledareeller fackföreningsledare kan påverka tillförseln av resurser i vidaste mening(pengar, nya proselyter, diskussionsteman) men saknar makt att ingripa i fåltetsinterna strider, det vill säga i striderna om monopolet över rätten att fållaauktoritativa omdömen om vetenskaplig förtjänst. Universitetsdisciplinernaerbjuder ett exempel på att relativ autonomi inte får förväxlas med "frihet" istörsta allmänhet. Den enskilde läraren eller forskaren kan få erfara att hanseller hennes "frihet" är lika beskuren inom en disciplin med stark autonomi, därämnesföreträdarna fåller de viktiga avgörandena, som inom en disciplin medsvag autonomi, öppen för inflytanden från utanförstående intressegrupper,politiker eller myndigheter. Att fåltet är autonomt innebär att det äger sin egenspecifika logik, inte att det skulle vara något frihetens rike.Ett annat kännemärke för ett (relativt autonomt) fålt är dess förmåga att"översätta" utifrån kommande diskurser, kategoriseringar och problem tillfåltets egna typer av diskurser, kategoriseringar och problem, såsom dåfenomen som har med klasskonflikter att göra transponeras till estetiska problemnär de importeras till ett litterärt fålt, eller till frågor om undervisningsmetodernär de införes till ett pedagogiskt fålt.JloFotograferandet är ett exempel på en praktik som först nyligen börjadeinordnas inom ett eget fålt. När Bourdieu och hans medarbetare undersextiotalets första hälft undersökte olika gruppers användningar av fotografietoch fotograferandet311 fanns ännu inget egentligt fålt där specialister pågenomförd fältundersökning utan blott några reflexioner över den belgiska litteraturensvillkor. I en fotnot (p. 6) antyds att de franskspråkiga litteratörerna i Schweiz och Canadalever under samma villkor.310 Denna tanke om att ett systems, exempelvis utbildningssystemets, relativa autonomiinnebär förmåga att "översätta" utifrån kommande diskurser återfinns i Bourdieusförfattarskap redan innan fältbegreppet erhöll sin fulla betydelse, se t.ex. La reproduction,1970, pp. 126f.3ll Un art moyen, 1965. Även om Bourdieu här ännu inte böljat använda termen socialt fält(närmast fenomenologiska fältbegrepp spelade däremot en viss roll, se nedan), var självatanken att fotograferandet är en praktik som till skillnad från de legitima konstarterna saknarallmänt erkända värdehierarkier etc vägledande för hans behandling av ämnet (se särsk. pp.71t). Utan att för den skull överdriva rationaliteten i Bourdieus planering av sina tidigakultursociologiska undersökningar (finansiella betingelser spelade in, nämligen stöd frånKodak respektive det franska kulturministeriet), kan vi konstatera att det parallella studiet aven icke konsekrerad konstart, fotograferandet, och en av de mest legitima kulturellapraktikerna; att gå på konstinuseum, skulle visa sig fruktbärande.r-~Kapitel III. Nycke1begreppen 269fotograferande kunde kämpa om något gemensamt. Fortfarande saknades i stortsett utbildningsinstitutioner och specialtidskrifter , fotogallerier och museer,forskningsinstitutioner och auktoriserade värdehierarkier för att skilja vackra,konstnärliga eller på annat sätt värdefulla foton från fula eller amatörmässiga.Vi kan uttrycka saken så att fotograferandets praktiker saknade en egen logik.De löd antingen under andra fålts (såsom konstens eller journalistikens)kategoriseringar och värdelagar , eller också fyllde de helt andra funktioner i detdagliga livet: att befåsta det kollektiva minnet, hålla ihop släkten och konsekrerade olika etapperna och stora begivenheterna i individens och gruppens liv,såsom bemärkelsedagar, barnens uppväxt, giftermål, släktbesök ochfamiljesemestrar .I dag, ett kvartssekel senare, existerar möjligen ett fotografifålt. Ett fåltdefinieras av att där finns människor som är disponerade på ett specifikt sätt(fotografer, fotografispecialister av olika slag), av de specifika investeringarsom avkrävs nya inträdande (kunskaper om fotograferandet och förtrogenhetmed legitim fotoestetik), av specifika insatser i spelet (ställningstaganden för ochemot den ena eller andra fotografen eller estetiken), av specifika symboliskavinster (erkännande som fotograf, bildredaktör, fotogallerist eller forskare ellerskribent med fotografi som specialitet), och framför allt av att det är något föralla deltagarna gemensamt som står på spel (här främst frågan om kriterier förfotografiers - och fotografers - värde).Om någon i sin ensamhet odlar vissa intressen och hyllar vissa värden hardärmed inget fålt uppstått. Ett fålt förutsätter specialister, institutioner ocherkända värdehierarkier . Vi kan här anknyta till den inledande diskussionen avdet symboliska kapitalet. I ett samhälle som det traditionella Kabylien var dettasymboliska kapital jämförelsevis enhetligt: alla kabyliska bönder hyllade i stortsett samma värden, framför allt hederns värden. I moderna samhällen är detsymboliska kapitalet ojämförligt mycket mer differen~ierat, vilket ärförutsättningen för uppkomsten av ett otal relativt autonoma sociala fålt.3.1.1 Olika slag av fältSociala fålt i Bourdieus mening kan överlappa varandra, och större fålt kan liktkinesiska askar inrymma mindre delfålt. Inom "maktens fålt" , ett begrepp som Bourdieu särskilt i sitt senare författarskap oftaföredragit i stället för "den dominerande klassen", återfinns företagsledarnaskonkurrensfålt, den högre statliga administrationen och de kulturellaproduktionsfålten. Till de kulturella produktionsfålten hör bl.a. litteraturens,konstens, journalistikens, universitetets fålt. Inom universitetsfåltet finns