Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

540 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIförhållandena.404 I andra sammanhang har Bourdieu ofta tillämpat principen attkonstruera samtliga möjliga fall, ett tänkt maximalt utfallsrum, som i nästa stegjämföres med de faktiska utfallen. 405 Det sistnämnda tillvägagångssättet är knutettill ambitionen att överblicka hela systemet av relationer mellan potentielltverksamma faktorer. Bourdieu har ständigt framhävt att det är hela detta systemav relationer som är verksamt, varför det vore fel att isolera enskilda faktorer.De tidiga analyserna av nativitets strategier kan, även om de ter sig en smulagrovhuggna i jämförelse med Bourdieus senare arbeten, tjäna somåskådningsexempel. Här varnade han för att använda faktorer som inkomstnivå(eller utbildning, socialgrupp, anställningstrygghet, individens framtidsutsikter iyrket, yrkesgruppens framtidsutsikter) för att förklara olika gruppers varierandebenägenhet att sätta barn till världen. Låt vara att sådana statistiska korrelationerexisterar, men det är för den skull inte fråga om något enkelt orsakssamband,eftersom "inverkan av sådana faktorer som inkomst i varje enskilt fall brytsgenom det prisma som består av varje grupps egna värden och normer, varmedsamma orsaker i vart och ett av fallen kan skapa skilda verkningar. Nativitetentycks i själva verket underkastad verkningar från en konstellation av faktorersom för varje observerad grupp (nationella och etniska grupper,samhällsklasser, religiösa grupper) uppvisar en särskild struktur, sombestämmer vikten av varje enskild faktor. Under sådana förhållanden vore detmetodologiskt absurt att göra anspråk på att isolera inflytandet från den ena ellerandra faktorn. Det enda rimliga tillvägagångssättet är att försöka bestämma denstruktur hos konstellationen av faktorer som påverkar födelsetalen vid en giventidpunkt, i en bestämd grupp, i ett bestämt samhälle [ ... ]. "406Citatet illustrerar att Bourdieus konstruktionism varit oupplösligt förenad medden relationism vi diskuterade i förra avsnittet. De rum han konstruerat,antingen det varit fråga om geografiska rum (exempelvis i Flaubertstudierna1830- och 1840-talens Paris), rum av livsstilar, sociala fålt eller rum av annatslag, har alltid i en eller annan mening utgjorts av system av relationer mellanpositioner:"Vad det man kan kalla den strukturalistiska revolutionen framför allt åstadkommithar varit att på den sociala världen tillämpa ett relationelIt sätt att tänka som är denmoderna fysikens och matematikens, och som identifierar det reella inte medsubstanser utan med relationer. Den' sociala realitet' om vilken Durkheim talade är enhelhet av osynliga relationer, nämligen de relationer som konstituerar ett rum avåtskilda positioner vilka definieras av sina relationer till varandra, av närhet eller404 Se särsk. Les heritiers, 1964, pp. 89-91.405 Se Lex. Un art moyen, 1965, p. 108, där det sades att de sociala användningarna avfotografiet "framträder som ett systematiskt urval [ ... ] bland de objektivt möjligaanvändningarna [ ... ]". Jfr även L 'amour de l'art, 2 upp!. 1969, p. 58, eller den redan fleragånger nämnda analysen av Flauberts L' education sentimentale.Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 541a~stånd, och äv~n av .si~~ r~lll:tiva l~gen! ?v~rordnade, underordnade eller positionerdaremellan. SoclOlogm ar, 1 sma Objektiv1stiska ögonblick en social topologi enanalysis situs ~om man på Leibniz' tid kallade denna nya ~ren av matematike~ enanalys av relativa positioner och av objektiva relationer mellan dessa positione;. "407Bourdieus sätt att konstruera olika slag av rum är inte utan förbindelser medandra sociologiska traditioner. I den nyss återgivna passagen, hämtad ur ettföredrag 1986, pekade han själv på släktskapen med durkheimianism ochstrukturalism. Inom amerikansk sociologi är Lazarsfelds och hans medarbetaresarbete med property-spaces ett klassiskt exempel på konstruerade rum avrelationer. .Lägg dock märke till inskottet "i sina objektivistiska ögonblick" i citatet ovan.Studiet av objektiva relationer är en nog så viktig uppgift, men Bourdieu kräveratt sociologin åstadkommer mer än så. Schematiskt uttryckt brukar Bourdieuoch hans medarbetare arbeta i två steg. Först utnyttjar de informationer, gärnasådana som låter sig bearbetas statistiskt (här har från och med mitten avsjuttiotalet korrespondensanalystekniker ofta kommit till användning), med varshjälp olika slag av rum låter sig konstrueras (samhällsklassernas sociala rumspecifika sociala fålt,geografiska rum etc). På så sätt framställer de prelimi~äraöversiktskartor över den aktuella domänen. Med utgångspunkt i dessa kartor kande sedan fatta beslut om vilka insatser i form av intervjuer och frågeformulär,samtal med informanter, etnografiska observationer etc som kan löna sig. Oftaär det då fråga om noga avgränsade och målinriktade delstudier, kanske ett antallånga intervjuer med några få intervjuobjekt, närläsning av väl valda dokumenteller studier av ett knippe intressanta levnadsbanor. Bourdieu har alltid lagt sigvinn om att arbeta kostnadseffektivt, han har i varje enskilt fall försökt finna justde frågor, just de material, just de undersökningstekniker som med minimalarbetsinsats ger maximal utdelning. Ett problem för läsaren är att Bourdieusällan redovisar själva arbetsgången i sina undersökningar. Man får ofta gissasig till hur forskningsarbetet gått till. Därför kan läsare som är vana vid att frågaefter "representativitet" i statistisk mening ha anledning att undra över urvaletav alla i framställningen inströdda intervjuutdrag, kommenterade citat ur diversedokument, etnografiska observationer etc. Är det bara fråga om oförpliktandeillustrationer, eller kanske rentav fusk, har Bourdieu självsvåldigt valt ut sådantsom stöder hans egna teser? Tyvärr kräver nog ett svar på frågan att man somläsare försöker rekonstruera forskningsprocessen bakom framställningen.Sannolikt kommer man då att finna att arbetet följt det nyss skisserade schemat:forskningsområdet har ringats in med hjälp av de konstruerade rummen, ett406 "La fin ... ", 1966, p. 144.407 "Espace social ... ", 1987, p. 150.