Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

224 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIhållning till skolan och det framtida lönearbeteti75 , och ett antal av hanslärjungar har ägnat sig åt arbetar- och bondeklassernas sociologi176 •I den svenska debatten om kulturforskning ens problem har man ofta motvarandra ställt två kulturbegrepp: 1. kulturen i den traditionella meningen avhögkultur, finkultur, elitkultur, och 2. kulturen i bredare antropologisk mening.Det förstnämnda slaget av kulturbegrepp är inte sällan försett medvärdeladdningar, positiva eller negativa. Det sistnämnda har ofta betraktats somicke-normativt och mer vetenskapligt. Boutdieus kulturbegrepp utgör en tredjeart. Det tjänar kort sagt till att studera kultur nummer 1 i dess egenskap avkultur nummer 2. Det avser de verk, praktiker och föreställningar som, i ettland som Frankrike, de facto utgör en auktoriserad, legitim kultur vars värdetenderar att erkännas i alla sociala skikt, även av de människor som ärutestängda från densamma.2. HABITUSKapitel III. Nyckelbegreppen 225Med habitus avser Bourdieu system av dispositioner som tillåter människor atthandla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Dessa system avdispositioner är resultatet av sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sätt att rörasig och tänka som ristats in i människors kroppar och sinnen. Bourdieushabitusteori vilar egentligen på en enkel tanke: människors habitus, som formatsav det liv de dittills levt, styr deras föreställningar och praktiker och bidrardärmed till att den sociala världen återskapas eller ibland - nämligen i händelseav bristande överensstämmelse mellan människors habitus och den socialavärlden - förändras.Bland de talrika definitioner av begreppet som förekommer i Bourdieusarbeten tillhör följande de mest klargörande."[ ... ] habitus, system av varaktiga och överförbara dispositioner, struktureradestrukturer som är ägnade att fungera som strukturerande strukturer, det vill säga somstrukturer som genererar och organiserar praktiker och representationer, vilka kanvara objektivt anpassade till sina mål utan att förutsätta någon medveten målinriktning,och utan att förmågan att bemästra de operationer som krävs för att nå dessa målbehöver vara artikulerad. Dessa system av dispositioner är objektivt "reglerade" ochde är "reguljära" utan att alls vara resultatet av att man åtlyder regler. Allt detta göratt de är kollektivt orkestrerade utan att vara någon skapelse aven orkesterdirigentsorganiserande handlande" .177Citatet är hämtat ur i Le sens pratique, som innehåller den hittills mest ingåendeteoretiska utläggning"av Bourdieus habitlisteori.178 Det finns ingen anledning att. här referera hans framställning. 179 I stället skall vi, på samma sätt som idiskussionen av kapitalbegreppet, diskUtera hur habitusbegreppet använts somforskningsverktyg, dess genes i de problem som Bourdieu mötte i sina tidigaempiriska studier samt habitusteorins förhållande till några vetenskapligatraditioner.175 Se Actes de la recherche en sciences sociales, nO 24, nov. 1978, pp. 50-61. Bourdieu togäven initiativet till en aldrig fullföljd översättning av Willis' bok Leaming to labour.176 Patrick Champagne och Sylvain Maresca har studerat böndernas reproduktionsstrategier(se Champagne och Maresca, 1986, samt några artiklar i Actes), Gabrielle Balazs och Jean­Pierre Faguer de arbetslösa (sebl.a. Balazs, 1982 och 1983; Faguer, 1982), AbdelmalekSayad nordafrikanska immigrantarbetare i Frankrike (se en rad uppsatser i Actes), ClaudeGrignon böndernas sociologi samt utbildningen av yrkesarbetare (se bl.a. några artiklar iActessamt Grignon, 1971) och Michel Pinc