Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

302 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdag förmodligen mer särskiljande än på länge: dels har engelskan blivit varmans egendom, dels har färdigheter i andra språk blivit sällsynta även inommedelklasserna, samtidigt som transnationella arbetsmarknader ochkarriärgångar öppnar sig. Men det är inte bara språk man lär sig utomlands. Detfinns fler skäl till att de svenska medelklasserna och överklassen gärna ger sinabarn ett gymnasieår i USA. För den kulturella elitens barn tyckstågluffarsomrarna på den europeiska kontinenten vara viktiga inslag i detpersonlighetsutvecklingsprojekt som dessa skikt är så beroende av. Denekonomiska eliten skickar sönerna till Harvard Business School, Foreign ServiceSchool vid Georgetown University i Washington DC eller någonföretagsledariItbildning iGeneve.Vi får heller inte glömma att det finns elitskolor även i Sverige, skolor därmånga elever rekryteras ur eliterna, förbereds för inträde i eliterna ochbibringas en övertygelse om sin egen utvaldhet. Jag tänker inte bara påHandelshögskolan eller Kungliga tekniska högskolan eller gymnasier somSigtuna humanistiska, Lundsberg eller Katedralskolan i Lund. Ännuintressantare är kanske utbildningsanstalter vilkas betydelse för eliternasreproduktion är mindre uppenbar: Sjökrigsskolan för blivande företagsledare,Brunnsvik för fackförenings- och folkrörelseiedare, Försvarets tolkskola försomliga intellektuella. Utbildningssociologin får heller inte glömma att ungamänniskor har ett liv utanför utbildningsinstitutionerna. Det tycks exempelvissom om Fältbiologerna, det sena sextiotalets vänsterorganisationer ellerNordiska Sommaruniversitetet format ett stort antal män och kvinnor med högtställda aspirationer som i dag besätter framträdande positioner inom dekulturella fälten.En sista hypotes av relevans för den svenska utbildningssociologin: NärBourdieu och hans medarbetare studerat "de sociala användningarna" av detfranska utbildningssystemet, har de därmed avsett att sociala grupper (klasser,klassfraktioner, familjer) använder utbiidningssystemet för att befästa ellerförbättra sin egen ställning. I Sverige är det möjligen - detta är återigen ettpåstående som måste preciseras och prövas - i förhållandevis högre gradorganisationerna, institutionerna eller yrkeskårerna som "använder"utbildningssystemet för att rekrytera nya proselyter.För den svenska utbildnings sociologin är en metodisk konsekvens av deantydda skillnaderna att vissa av Bourdieus tillvägagångssätt kan visa sigsvårframkomliga när vi studerar förhållanden i vårt eget land. Jag tänker isynnerhet på ett centralt syfte med hans studier av den högre utbildningen,nämligen att påvisa en homologi mellan utbildningsinstitutionernas fält och dendominerande klassens fält.Kapitel III. Nyckelbegreppen 303Skillnaderna mellan Frankrike och Sverige hindrar i sig inte att Bourdieusbegrepp prövas i studiet av det svenska utbildningssystemet. Bl.a. behövsredskap i stil med Bourdieus differentierade kapitalbegrepp och begreppet omsociala fält för att vi skall komma förbi den svenska utbildningssociologinstraditionella monomana upptagenhet aven enda fråga, nämligen den "vertikala"sociala mobiliteten eller bristen på densamma. Den svenska offentliga debatteneller vissa handböcker har under hela efterkrigstiden givit intryck av att det alltöverskuggande utbildningssociologiska problemet är hur många procentarbetarbarn som återfinns på högre nivåer i utbildningssystemet. Denna ibokstavlig mening endimensionella syn på vad sociala strider och socialrörlighet vill säga har bl.a. inneburit att utbildningssociologin som regel hållittill godo med en social klassificering som enbart tar hänsyn till den "vertikala"dimensionen: borgarklass, mellanskikt och arbetarklass, alternativt socialgrupp1, 2 och 3 eller hur man nu vill numrera dem. Ibland har man antagit attsamhällsstegen har fler än tre pinnar, men problemet kvarstår. Stegen är endålig metafor för ett socialt rum som utbreder sig i mer än en dimension. Mångautslagsgivande sociala förflyttningar, utbyten, allianser och strider äger rum imer eller mindre "horisontell" led, mellan grupper och fält som besittersymboliska eller materiella tillgångar av jämförbar omfattning men av olika art.(Tänk om svenska emigrationsforskare skulle nöja sig med statistiska materialsom prioriterade nord-sydliga förflyttningar och därmed gav bättre besked omde svenskar som under förra seklet begav sig till Saint Barthelemy på sjuttondebreddgraden än till New York på den fyrtionde.)Däremot kan vi givetvis inte obesedda överta resultaten från Bourdieus ochhans medarbetares undersökningar av franska förhållanden. Så har alltför oftaskett när utlänningar varit ivriga att utläsa något slags universell och formellreproduktionsteorfur exempelvis de empiriska studierna av det franskautbildningssystemet. Att läsa Bourdi,eu på så sätt är som att försöka tillägna sigmatematikens redskap genom att lusläsa räknelärans facithäfte.