Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se
Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se
Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kapitel V. En epistemologi för samhällsvet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> 507SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI506. d C" kapande snarare än för testande <strong>av</strong>. . . d "lampa lor s .hypotes l bevIS; meto <strong>en</strong> ar " m ett förståndigt bruk <strong>av</strong> varjek kanske sagas o , . h hhypote<strong>se</strong>r. Detsamma an . k Skillnad<strong>en</strong> är att B<strong>en</strong>zecn oc ansd" n de klassIS a. dfaktoranalytisk meto ,<strong>av</strong>e C" hypotesprövning<strong>en</strong>. Om problemet mec r rade test loradepter misstror lorma I<strong>se</strong> . .(. t al 1982:lt t n sades l B<strong>en</strong>zvcn evalidering <strong>av</strong> resu a e . f" tt. hos dess struktur är sannohkhet<strong>en</strong> or a .''[...] på grund aV"själva ko~pleX~~~:m<strong>en</strong>sionell analys skulle bero på slump<strong>en</strong> 1 detresultat<strong>en</strong> <strong>av</strong><strong>en</strong> val g<strong>en</strong>omford mnärmaste obefintlig. "286"h ote<strong>se</strong>r vilka sällan verifierats i"Många <strong>av</strong> de van~~g~. validi~~ts.teste: :J~~:~m~~sionell analys är de~ b:handladeraktik<strong>en</strong> och därfor ar bedraghga. " kom lexa att ett resultat som harro~ urfnformation<strong>en</strong> och de ~rhållna s~~<strong>en</strong> uS:Sikter ~tt vara tolkningsbara; följakthg<strong>en</strong> kanslumpmässiga fluktuatlO ner har .?g~olkningsbart äger validitet. "287ed fog hävda att allt som ar~m r. " er validitet. Det är <strong>en</strong> radikal tes 288 , som svår Ig<strong>en</strong>.Allt som är tolkmngsbart ag"änds på våra breddgrader. Ad metodlärobocker som anvlåter sig för<strong>en</strong>as med e. h darbetare de formali<strong>se</strong>rade. B ecn och ans me " dsin sida mIsstror <strong>en</strong>z . t märke' "Flertalet <strong>av</strong> de oftast anvan <strong>av</strong>aliditets testerna <strong>av</strong> anglosa~lsk d t"ll 'nde eftersom de grundas på hypote<strong>se</strong>r" d' t otlllfre ss a a D" f"validitetstesterna ar JUP b f l ka eller icke verifierbara. ar or. "upp<strong>en</strong> art a s .vilka i praktik<strong>en</strong> antmg<strong>en</strong> ar11" att inskränka de beräkmngar somf . g<strong>en</strong> annan ro an 1 "fy ller dessa hypote<strong>se</strong>r o ta m '11 n ta"mll'g <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel teoretisk forme. 289d "k 'ngarna tl e "krävs i de <strong>en</strong>skilda un erso m dl' v information som gäller storsta.' l d simultana behan mg <strong>en</strong> a ." dB<strong>en</strong>zecns Idea, <strong>en</strong> . b" "ledes att testning <strong>av</strong> pa forhan. . er mne ar sa "möjliga antalet dIm<strong>en</strong>SI?n , . dre intress e .29o Han m<strong>en</strong>ar att de gangs euppställda hypot~s~r bhr .~v ~m. hållit jämna steg med utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> derutinerna för vahdItetsprovmng mte D t teknik<strong>en</strong>s nya möjligheter bordederna för analys <strong>av</strong> data. a ormoderna meto . . r ditetskontroller,291kunna leda till mer tldS<strong>en</strong>hgad~~ l 11 statistisk hypotesprövning skall med andrad t f ån tra ItiOne . tAvståndstagan e r nin ti111öslighet eller som <strong>en</strong> <strong>av</strong>ersiOn moord inte tolkas som <strong>en</strong> u~pma E!li t B<strong>en</strong>zecri vore det oför<strong>en</strong>ligt med . .kvantitativa metoder, tvarto~.. ~ å från sannolikhetsläran lånade apnonskak pll 'ghet<strong>en</strong>s kr<strong>av</strong>att forhta SIg Pvet<strong>en</strong>s a286 B<strong>en</strong>zecri et al, 1982 [1973], p. 223. . .287 Op. cit., p. 479. . ky d de sig B<strong>en</strong>zecri att tillägga, analys<strong>en</strong>s detaljer (op. Clt., p.288 Tes<strong>en</strong> gäller dock eJ, s n a480).289 Op. cit., p. 223. . fll B<strong>en</strong>zecri-2900p. cit., p. 9. . . utvecklade <strong>av</strong> Ludovic Lebart, VIlka ansluter 1291 Några så.dana nya valldltets~est, nalys pres<strong>en</strong>teras i op. cit., pp. 210-230.skolans metoder för korrespon <strong>en</strong>saelem<strong>en</strong>t utan samband med d<strong>en</strong> föreliggande undersökning<strong>en</strong>s material. Därförmisstror han "validitetstester som grundas på exaktasannolikhetsfördelningar"292; "[ ... ] d<strong>en</strong> statistik som prakti<strong>se</strong>rades kring 1950mångfaldigade 'testerna' [ ... ] för att garantera att man kunde acceptera <strong>en</strong>hypotes (eller <strong>en</strong> modell) som uppställdes apriori (t.ex. <strong>en</strong> hypotes omnormalfördelning) [ ... ]. "293Äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> korrespond<strong>en</strong>s analytiska teknik<strong>en</strong> bygger som nämnts på <strong>en</strong>"hypotes", nämlig<strong>en</strong> om obero<strong>en</strong>de mellan två datamängder, m<strong>en</strong> här är syftetett helt annat: korrespond<strong>en</strong>sanalys<strong>en</strong> blir möjlig att g<strong>en</strong>omföra <strong>en</strong>bart underförutsättning<strong>en</strong> att hypotes<strong>en</strong> inte verifieras, dvs. förutsatt att det faktiskt finnssamband som tillåter <strong>en</strong> rumslig repres<strong>en</strong>tation <strong>av</strong> struktur<strong>en</strong>294, m<strong>en</strong> syftet är dåinte att <strong>av</strong>göra om "nollhypotes<strong>en</strong>" (hypotes<strong>en</strong> om statistiskt obero<strong>en</strong>de) skallförkastas eller ej; "om d<strong>en</strong> skulle verifieras, så beror det på att data saknarm<strong>en</strong>ing och därmed intres<strong>se</strong>! M<strong>en</strong> om d<strong>en</strong> förkastas, är detta ingalunda ettresultat som är intressant i sig, utan <strong>en</strong>bart ett teck<strong>en</strong> på att här finns något mankan göra" 295.Enligt B<strong>en</strong>zecri är exempelvis chi2-testet, som det brukar användas, alltförg<strong>en</strong>eröst. I B<strong>en</strong>zecris lärobok i korrespond<strong>en</strong>sanalys för praktiker behandlas intevaliditetstest, vilket författarna motiverar så här: "Eftersom validitetsprövningar(statistik<strong>en</strong>s tests) är grundade på icke verifierade probalistiska modeller,skänker de ofta <strong>en</strong> illusorisk säkerhet, eller också kan de ibland otillbörlig<strong>en</strong>förstöra fakta. I det stora hela har vi hittills haft föga nytta <strong>av</strong> dem. "296 Inomanglosaxisk faktoranalytisk tradition brukar som bekant chi2-test bl.a. användasför att <strong>av</strong>göra hur många faktorer som repres<strong>en</strong>terar samband vilka kan antasvara icke alltför slumpmässiga. B<strong>en</strong>zecri har <strong>en</strong> helt annan inställning tillprövbarhet<strong>en</strong>. Han fäster sig vid om ett samband är tolkningsbart, och m<strong>en</strong>ar atthans och hans medarbetares praktiska erfar<strong>en</strong>heter övertygat dem om att de imånga fall bör <strong>av</strong>stå från att använda sådana faktorer som klarar test <strong>av</strong> chi2-typ, nämlig<strong>en</strong> i de fall då dessa faktorer repres<strong>en</strong>terar samband vilka inte låtersig tolkas eller vars tolkningar förefaller vil<strong>se</strong>ledande. Enligt B<strong>en</strong>zecris m<strong>en</strong>ingär således d<strong>en</strong>na etablerade anglosaxiska procedur för att <strong>av</strong>göra hur mångafaktorer som är värda beaktande inte string<strong>en</strong>t nog: man frestas att ta med förmånga faktorer. 297 (I Bourdieus undersökningar används såvitt jag kan erinra292 B<strong>en</strong>zecri i Les Cahiers de I'Analy<strong>se</strong> des Donnies, vol. I, nO 4, 1976, p. 355.293 B<strong>en</strong>zecri, 1977, p. 19.294 Loc. cit.295 B<strong>en</strong>zecri et al, 1984 [1973], p. 22.296 B<strong>en</strong>zecri och B<strong>en</strong>zecri, 1984 [1980], p. 289.2970p. cit., p. 297. Jfr äv<strong>en</strong> Lebart och Morineau (Lebart et al, 1977, p. 237), som för ettparallellt resonemang i ett besläktat ämne: de hävdar att multipla korrelationskoeffici<strong>en</strong>ter ärett alltför optimistiskt mått när det gäller att tolka resultatet <strong>av</strong><strong>en</strong> regression, dvs. man frestas