Detta Ã¤r en digital faksimilutgÃ¥va av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

More documents

Recommendations

Info

96 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGITill sist bör matematiseringen av sociologin nämnas. Lazarsfeldsgästföreläsningar i början av sextiotalet hade stor betydelse, och i synnerhetRaymond Boudon lanserade Lazarsfelds metodologi i Frankrike. I början avsextiotalet började också kurserna i matematik för samhällsvetare att öka i antal,och i mitten av sextiotalet blev matematiska och statistiska kurser obligatoriska isociologernas och psykologernas D.U.E.L.-examen.259 (Tilläggas bör, attepokens intresse för matematik inte alls bara hade med införseln av amerikanskempirism att göra. Inom den tidiga strukturalismen fanns åtskilligt intresse förmatematiseringens möjlighetef260 och även de som tagit intryck av den historiskaepistemologin hade anledning att fundera över hur de inom denna tradition högtskattade matematiska redskapen kunde användas. Sextiotalets massiva import avamerikanska statistiska tekniker skall heller inte förleda oss att tro attkvantitativa metoder var något nytt inom fransk samhällsvetenskap. Tvärtom,till de bestående insatser som kan tillskrivas de tidiga durkheimianerna261 ochAnnales-historikerna hör att de introducerade nya sätt att bruka demografiskaoch liknande statistiska material - ett sakförhållande som alltför litetuppmärksammats utanför Frankrikes gränser, där man oftast lyft fram andrasidor hos durkheimianernas verk och ibland satt likhetstecken mellanAnnalesskolan och mentalitetsforskning .)Det är viktigt att notera att matematiseringen - eller bättre: formaliseringen -av sociologin inte bara berodde på en intern vetenskaplig utveckling. Denfranska empiristiska sociologin, som således under femtiotalet haft arbetarnasarbets- och livsvillkor som sitt främsta studieobjekt, kom under sextiotalet attdomineras av organisationssociologin, studier av förvaltningsproblem ochbeslutsprocesser. Även opinionsundersökningarna hade fortsatt betydelse. Det259 M. Armatte et al, 1988, pp. 7f.260 Levi-Strauss' tidiga släktskapsanalyser innebar på sitt sätt en matematisering av etnologin,och samtida matematiker lät sig därav inspireras att försöka uttrycka släktskapsrelationerna ialgebraiskt språk (jfr M. Armatte et al, 1988, p. 19). Jean Piaget, för att välja ett annatexempel, hämtade i sitt sökande efter psykets generella strukturer åtskillig inspiration frånden vid denna tid i Frankrike mycket uppburna Bourbaki-gruppen, som han (piaget, 1979[1968], p. 21) utnämnde till "den strukturalistiska skolan inom matematiken". (Nico1asBourbaki var en fiktiv författare, under vars namn en anonym grupp företrädesvis franskaförfattare med början år 1939 publicerade ett stort antal volymer, Elements de matMmatique,där den nyare matematikens olika problemområden gavs en starkt axiomatiserad ochgeneraliserad behandling.)261 Till durkheimianernas pionjärinsatser hörde det innovativa bruket av befolkningsstatistik,konsumtionsstatistik, lönestatistik etc. I synnerhet Halbwachs' och Simiands insatserhärvidlag fick bestående betydelse. Den förres massiva studier av hushållens budgetar blevmönsterbildande (se bl.a. avhandlingen, 1913), liksom den senares bruk av lönestatistik (sebl.a. avhandlingen från 1904 om kolgruvearbetarnas löner samt Le salaire, revolution socialeet la monnaie i tre band 1932; utdrag ur det sistnämnda verket finns tillgängliga i Simiand,1987, pp. 343-514).Kapitel!. Bakgrunden 97var således fråga om konvergerande och sammanflätade utvecklingslinjer:Å ena sidan utvecklade sociologerna survey-tekniker och statistiskaprocedurer som var empiristiskit såtillvida att "data" fick tala för sig själva, datasom utgjorde sammanfattande kvantitativa mått på isolerade aspekter av densociala världen. Därmed fö~svann de historiska sammanhangen ur sikte, liksomde komplicerade relationer som kan avtäckas med hjälp av etnografiskametoder. Empirismen avstod med andra ord från att studera det mesta av detsom durkheimianerna räknat till "det sociala". (Det är så jag här och ifortsättningen använder ordet "empiristisk" , icke att förväxla med "empirisk".Betraktad ur durkheimianernas synvinkel framstår empirismen som formalistisksnarare än ~mpirisk:. 9n:l Yi .me;d det senare attributet avser ett närgånget ochjämförelsevis förutsättningslöst studium av den sociala världen.)Å andra sidan hade administratörer, politiker och representanter förnäringslivet och fackföreningarna behov av detta slag av forskning, somavkastade resultat som harmonierade med epokens förhärskande administrativaplaneringsideologi. Sociologins bidrag ansågs ligga i dess förmåga att förutseoch lösa social kriser. Den ekonomiska vetenskapen tjänade som modell. USAframstod som en föregångsnation inte bara vad gällde modernsamhällsvetenskap, utan också i fråga om ekonomisk utveckling. MichaelPollak, som analyserat denna epok, talar om den nästan magiska roll somhänvisningarna till den amerikanska modellen spelade under slutet av femtioochbörjan av sextiotalet, som en garanti för såväl vetenskaplig som ekonomiskframgång .262Paul F. Lazarsfeld och dennes Bureau of Applied Social Research vidColumbia University framstod som en förebild. Det gällde kriterier förvetenskaplig kvalitet, men också hållningen till forskningens styrning,organisation och fmansiering, samt uppfattningen om sociologens bidrag tillsamhällsutvecklingen. Lazarsfeld-inspirationen erbjö~ näring för en sociologidär vetenskapligheten garanterades åv en bestämd formaliserad metodologi ochbestämda statistiska tekniker. Inom denna strömning kom sociologin attidentifieras med insamling, statistisk bearbetning och formaliserad presentationav data om kraftigt aggregerade populationer. Opinionsundersökningar,väljarundersökningar, konsumtionsvaneundersökningar etc bildade modell. Denlazarsfeldska sociologin, som exporterades till Frankrike liksom till så mångaandra europeiska ländeC263, var, för att låna Michael Pollaks karaktäristik, "en262 M. Pollak, 1976, pp. 108-110 et passim.26:f'Det var fråga om en målmedveten export av amerikanska metoder och arbetsformer:1961-1965 erhöll Maison des sciences de l'homme - den stiftelse i vars hus bl.a. Centre desociologie europeenne är inrymt - bidrag från Ford Foundation uppgående till en miljondollar (pollak, 1979, p. 57 not 62; för en undersökning av de amerikanska stiftelsernas
Kapitel L Bakgrunden9998 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImultinationell koncern" och erhöll frikostigt exportstöd från Ford- ochRockerfellerstiftelserna264• Den exempellösa framgången för Bureau of AppliedSocial Research demonstrerade att empiristisk sociologisk forskning kunde vinnaanseende och forskningsanslag genom att ingå allianser med den statligaadministrationen och näringslivet, och att sociologen kunde bevisa sinsamhällsnyttighet genom att predicera sociala problem och föreskrivabotemedel. Från en sådan plattform kunde empirismen, som till att börja medvar lågt placerad i universitetshierarkien, utmana de inom universitetsf
Page 1 and 2: Detta är en digital faksimilutgåv
Page 3 and 4: Donald BroadySociologi och epistemo
Page 5 and 6: 6AbstractDonald Broady: Sociologi o
Page 7 and 8: 10 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIINLEDN
Page 9 and 10: 14 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGINågra
Page 11 and 12: 18 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIInledn
Page 13 and 14: 22 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI Kapit
Page 15 and 16: 26 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIhar se
Page 17 and 18: 30 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIgenera
Page 19 and 20: 34 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIovanli
Page 21 and 22: 38 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIav det
Page 23 and 24: 42 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapite
Page 25 and 26: 46 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIutan a
Page 27 and 28: 50 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIfålte
Page 33 and 34: 62 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIannat
Page 37 and 38: 70 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIinstal
Page 39 and 40: 74 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI2.3 Me
Page 41 and 42: 78 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsociol
Page 43 and 44: 82 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1Kapit
Page 47 and 48: 90 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsextio
Page 49: 94 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapite
Page 53 and 54: 102 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIMauss
Page 55 and 56: 106 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapit
Page 58 and 59: 112 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIposit
Page 60 and 61: 116 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIMotiv
Page 62 and 63: 120 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIlands
Page 64 and 65: 124 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIVidar
Page 66 and 67: 128 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIBourd
Page 70 and 71: 136 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIså v
Page 72 and 73: 140 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIbibli
Page 78 and 79: 152 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI3.4 B
Page 80 and 81: 156 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsom p
Page 82 and 83: 160 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIarbet
Page 84 and 85: 164 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIHalbw
Page 86 and 87: 168 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGlKapit
Page 88 and 89: .Ii. ~172 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOG
Page 90 and 91: 176 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsträ
Page 92 and 93: 180 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImella
Page 94 and 95: 184 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIDe ti
Page 98 and 99: 192 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIAnaly
Page 100 and 101:
196 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIarbet
Page 102 and 103:
200 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImater
Page 104 and 105:
204 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIHomo
Page 106 and 107:
208 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIexist
Page 108 and 109:
212 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapit
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
220 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIutbil
Page 114 and 115:
224 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIhåll
Page 116 and 117:
228 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIkapit
Page 118 and 119:
232 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIkonst
Page 120 and 121:
236 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIillus
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
244 SOCIOLOGI. OCH EPISTEMOLOGITKap
Page 126 and 127:
248 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIverke
Page 128 and 129:
252 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIEn ge
Page 130 and 131:
256 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIhisto
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
268 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIEtt (
Page 138 and 139:
272 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIrKapi
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
280 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIrelig
Page 144 and 145:
284 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIMarx'
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
292 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIregel
Page 150 and 151:
298 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIBourd
Page 152 and 153:
302 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdag f
Page 154 and 155:
306 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI Kapi
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
314 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdomin
Page 160 and 161:
318 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1. DE
Page 162 and 163:
322 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIappro
Page 164 and 165:
326 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIkorri
Page 166 and 167:
330 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsluts
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
338 . SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIen
Page 172 and 173:
342 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIgrund
Page 174 and 175:
346 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIvar h
Page 176 and 177:
350 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI2.2 B
Page 178 and 179:
354 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsom b
Page 180 and 181:
358 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIÖver
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
366 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGISå h
Page 186 and 187:
370 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIden f
Page 188 and 189:
374 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIveten
Page 190 and 191:
378 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIerfar
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
386 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIveten
Page 196 and 197:
390 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIEtt i
Page 198 and 199:
394 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIbruka
Page 200 and 201:
400 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIav le
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
408 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIfunge
Page 206 and 207:
412 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI2. EN
Page 208 and 209:
416 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdomin
Page 210 and 211:
420 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIfrån
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
432 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsamh
Page 218 and 219:
436 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIstudi
Page 220 and 221:
440 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI3. BO
Page 222 and 223:
446 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIstudi
Page 224 and 225:
450 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGISå l
Page 226 and 227:
454 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGlEtt i
Page 228 and 229:
458 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIessä
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
466 SOCIOLOGI OCR EPISTEMOLOGIEn an
Page 234 and 235:
470 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIden f
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
478 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIVi ka
Page 240 and 241:
482 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIbenef
Page 242 and 243:
486 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIhand
Page 244 and 245:
490 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIbakom
Page 246 and 247:
494 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGISå f
Page 248 and 249:
498 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImater
Page 250 and 251:
502SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdocent
Page 252 and 253:
Kapitel V. En epistemologi för sam
Page 254 and 255:
510 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGItesta
Page 256 and 257:
514SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI. ärm
Page 258 and 259:
518 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIkänd
Page 260 and 261:
522 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIvunni
Page 262 and 263:
526 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIstatl
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
534 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIutlä
Page 268 and 269:
540 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIförh
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
'552 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI6.2
Page 276 and 277:
556 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIöver
Page 278 and 279:
560 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI6.4 S
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
568 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIår v
Page 284 and 285:
572 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImenin
Page 286 and 287:
576 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIän e
Page 288 and 289:
580 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIreput
Page 290 and 291:
584 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGl1958S
Page 292 and 293:
588 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI"Cond
Page 294 and 295:
592 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1971"
Page 296 and 297:
596 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIBourd
Page 298 and 299:
600 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1980"
Page 300 and 301:
604 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI"Les
Page 302 and 303:
608 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGILes c
Page 304 and 305:
612 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI1988E
Page 306 and 307:
616 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGILITTE
Page 308 and 309:
620 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIBenze
Page 310 and 311:
624 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGICharl
Page 312 and 313:
628 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGILitte
Page 314 and 315:
632 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGILitte
Page 316 and 317:
636 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIPiage
Page 318 and 319:
640 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIWeber
Page 320 and 321:
644ri'I6452.2 Bildstormandet 3502.2
show all

Detta Ã¤r en digital faksimilutgÃ¥va av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?