Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

526 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIstatliga utredningsbehoven. Men det kan också hända att disciplinerna träder in inya allianser, med lokala och regionala administrativa och politiska organ, medföretag och fackföreningar, med olika intresseorganisationer, och därmedbehåller sin karaktär av "administrationsvetenskap" , för att använda MaxHorkheimer benämning, eller "trivialsociologi", för att tala med Dag 0sterberg.4.2.5 Slutord om förhållandet mellan Benzecri och BourdieuDen anti-aprioriska grunden för korrespondensanalysen, liksom metodensanvändbarhet i en forskningspraktik som syftar till att konstruera system avrelationer, förklarar att den - vilket kan te sig paradoxalt med tanke påBenzecris induktionistiska böjelser - kunde införlivas med Bourdieus sociologi.Som framgått (ovan, avsnitt 4.2.3) kan Benzecris explicita kunskapsteoretiskaoch vetenskapsteoretiska ståndpunkter inte utan vidare inordnas i denepistemologiska tradition som Bourdieu överfört till samhällsvetenskapen.Benzecri företräder en induktionism som visserligen inte skall förväxlas medden naiva empirism som var en måltavla för epistemologernas kritik, men somändå svär mot de rationalistiska dragen hos epistemologerna.Vi har också i Benzecris tänkande funnit essentialistiska drag som äroförenliga med epistemologernas betonande av konstruktionsarbetets betydelseför det vetenskapliga tänkandet. Förslagsvis kan vi för att karaktäriseraBenzecris ståndpunkt tala om en "svag konstruktionism" , eller mer precist en"metodologisk konstruktionism" . Till skillnad från epistemologerna, somhävdade den radikala tesen att ett konstruerat objekt är "verkligare" än densinnliga varseblivningens omedelbara objekt, eftersom det är rikare och tillåterfler hypoteser, betraktade Benzecri konstruktionsarbetet som ett led iavtäckandet av den yttre verklighetens inneboende väsen. På motsvarande sättskulle vi kunna tala om Benzecris "svaga" eller hellre "metodologiska"relationism: för att förstå verkligheten måste vi avtäcka mönstren av relationer,men tingen är "verkligare" än de relationer som förbinder dem.Här är vi dock inte primärt intresserade av Benzecris explicitaställningstaganden. Den fråga vi ställt är varför Benzecri-skolan kunnat erbjudaredskap för en epistemologiskt förankrad sociologi av Bourdieus sort.Jag har inte funnit belägg för att Bourdieu skulle ha hämtat teoretiskinspiration hos Benzecri. I Bourdieus författarskap finner vi blott några enstakahänvisningar till Benzecris arbeten362 (däremot var uppenbarligenKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 527B~nzecrilä~ju~gen Ludovic Lebarts insatser av stor betydelse under den period imItten av sjuttIOtalet då korrespondensanalytiska tekniker introducerades vidBourdieus cente(363). Vi skall således inte tänka oss förhållandet mellan derasarbeten ~ te~mer av påverkan; för övrigt är de ungefär jämgamla364, de var bådaelever VId Ecole normale superieure, rue d'Ulm i början av femtiotalet, vid dennaturvetenskapliga respektive den humanistiska sektionen, och bådas livsprojekttog fastare form under första hälften av sextiotalet.Att Benzecris statistiska metoder och tekniker, och i synnerhetkorrespondensanalysen, under sjuttiotalet blev värdefulla redskap i Bourdieusoch hans medarbetares empiriska undersökningar, berodde således på att dessametoder och tekniker, oavsett upphovsmannens delvis avvikandekunskapsteoretiska ställningstaganden, var väl förenliga med detepistemologiska program (konstruktionismen, relationismen etc) församhällsvetenskapen som Bourdieu i allt väsentligt utvecklat redan tidigare.!III!HI I,362 La distinction, 1979, p. 293; den engelska versionen av Homo academicus, 1988, p. 296not 61.363 "Le patronat", 1978, p. 9; La noblesse d'Etat, 1989, p. 487 not 2.364 Be~z~~ föddes .. 1932 och börjad~ vid ENS (Sciences) 1950 (se t.ex. Repertoire . .. , 1964).Bourdleu ar två år äldre och antogs till ENS (Lettres) ett år senare.