Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

246 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel III. Nyckelbegreppen247Däremot förekom ibland disposition och dis poser, predisposition ochpredisposerz35 , termer som Bourdieu i sina senare arbeten ofta använt medsamma innebörd som habitus.236 Under samma period tillhörde även "etos"237 deförflyttningar ägt rum, så angriper detta att ryckas loss från sina rötter bonden djupast in isjälva hans vara, så djupt att han inte kan formulera sin ångest och än mindre förstå dessorsak." Och Bourdieu fortsatte med ett resonemang om betydelsen av samklang mellankroppslig habitus och det fysiska rummet: värst för bönderna är att förflyttas till destrategiska byar som minst liknar den traditionella byn. Resonemanget utgjorde - om vi byterut det geografiska rummet mot ett socialt rum - ett slags prototyp till Bourdieus senare metodför analys av relationen mellan habitus och fålt.235 Les Mritiers, 1964, pp. 25, 27, 28, 29, 37, 77, 82, 83; Les etudiants ... , 1964, p. 47;"Les musees ... ", 1964, p. 27; Un art moyen, 1965, pp. 64,95,98,99; L 'amour de l'art,1966,'pp. 7, 14, 57, 62, 87, 94; "Une etude ... ", 1966, p. 201. Ordet disposition behöveringen översättning. Ordet predisposition kan översättas med böjelse, benägenhet, mottagligheteller anlag. I medicinska sammanhang används ordet i betydelsen att vara mottaglig för ellerha anlag för en sjukdom.236 I Esquisse motiverade Bourdieu sin förkärlek för termen disposition: "Ordet dispositionförefaller särskilt väl lämpat för att uttrycka det som täcks av begreppet habitus (definieratsom system av dispositioner). För det första uttrycker ordet resultatet av ett organiserandehandlande och har därmed en innebörd som nära ansluter till den hos ord som struktur. Fördet andra betecknar ordet disposition ett sätt att vara, ett invant tillstånd (i synnerhet hoskroppen) och, i synnerhet, en mottaglighet , en tendens, benägenhet ellerböjelse." (Esquisse ... , 1972, p. 247 not 28)237 Som nämnts var termen "etos" sällsynt i de allra tidigaste studierna. Först framemotmitten av sextiotaletböJjade den få en framskjuten plats. Ett centralt textställe var Travail ... ,1963, pp. 300f. I Le deracinement, 1964, förekom åtskilliga resonemang om hur olikartadeekonomiska beteenden och konsumtionsvanor är förankrade i en traditionell respektive enkapitalistisk etos (se pp. 35, 93, 108 not 3, 140, 145, 146, 163). Från samma år, 1964,härrör den text, ·"La fecondite ... ", där begreppet etos för första gången fungerade som denallt överskuggande förklaringsgrunden. I den sist nämnda texten, en kort sociologiskkommentar till den aktuella nativitetsdebatten, rörde det sig om samhällsklassernas skilda etosi ett kapitalistiskt samhälle. Det är, hävdade Bourdieu i polemik mot nyklassiska ekonomiskateorier, denna etos och ingen rationell kalkyl som avgör hur många barn människor med olikaklasstillhörighet "väljer" att sätta till världen.Aret därpå, i de av Bourdieu författade bidragen till redovisningen av undersökningarna avfotograferandet, återkom "klassetos" som en central förklaringsprincip. Begreppet klassetoskontrasterades här mot individualpsykologiska förklaringsgrunder och definierades som "denhelhet av värden som, utan att vara föremål för någon systematisk förståelse, tenderar attorganisera 'livsföringen' hos en samhällsklass" (Un art moyen, 1965,p. 138). Bourdieu antydde att etos inte i någon direkt mening är orsak till beteendena, och änmindre utgör en uppsättning explicita regler: "[ ... ] etos inspirerar snarare än styr beteendena,och de regler som etos objektivt påtvingar människorna smälter inte som sådana in isubjektens medvetande [ ... ]." (op. cit., pp. 68f) Aterigen vände sig Bourdieu här motförenklade ekonomistiska förklaringar: "Det är klassetosen och det värde man tillerkännerfotografiet som förklarar de specifika förändringar som, i vaJje samhällsklass, bestämmervilket inflytande lönens storlek får." (op. cit., p. 314)Därmot var termen "etos" tämligen perifer i studierna av museibesökare (se L 'amour del'art, 1965, pp. 67, 146) och - med undantag för ett par artiklar, som "La transmission ... "och "L'ecole conservatrice", båda från 1966 - i de tidiga utbildningssociologiska studierna (ide större arbeten fanns blott några få förekomster, se Les Mritiers, 1964, p. 41; Leshudiants ... , 1964, pp. 47, 72). Att den ändå under denna period var på väg att få betydelsetermer vilkas innebörd nära anslöt till den betydelse Bourdieu senare skullelägga in i habitus.Även en lång rad andra termer och uttryck - "attityder", "värden", "koder","modeller", "system av modeller", "system av attityder" , "kulturella vanor","system av kulturella drag" och många fler - tjänade under denna period vidmitten av sextiotalet till att fånga in vissa aspekter av de fenomen som Bourdieunågra år senare skulle benämna habitus.238 Bourdieu hade ännu inte fastnat förtermen habitus, men grundtanken om nedärvda eller förvärvade system avdispositioner fanns förberedd redan i dessa de första utbildnings- ochkultursociologiska studierna. I Les heritiers, 1964, relaterades studenternas mereller mindre lyckosamma banor genom utbildningssystemet till de olikartadeuppsättningar av "förutsättningar och förkunskaper" eller "system av kulturella drag" som de övertagit från densamhällsklass där de vuxit upp. Mot denna tes torde få sociologer ha något attinvända, men författarna hävdade dessutom att de verkliga skiljelinjerna mellanolika grupper av studenter bestäms av just dessa "system av kulturella drag",och inte av de varierande kategorier som framträder i statistiska materiaIz39, enståndpunkt som innebar en implicit kritik av den samtida franska empiristiskasociologi som förlitade sig på socialgruppsstatistik eller opinions- ochattitydmätningar. En annan passage som otvetydigt pekade fram mothabitusbegreppet var följande: "Att privilegier av så olika natur som att varabosatt i Paris eller att tillhöra den kultiverade klassen nästan alltid är förbundnamed samma attityd i förhållande till Skolan eller kulturen, beror på att dessafaktiska privilegier främjar anslutningen till de värden vilkas gemensamma roticke är något annat än privilegiets själva existens. "240 I Un art moyen, 1965,fäste Bourdieu uppmärksamheten vid att man måste analysera "de betingningarsom de objektiva betingelserna påtvingar det upplevda. Beteendet kan i självaframgår bl.a. av att den infördes i sakregistret till andra upplagan av Les Mritiers, 1966, p.185 (med hänvisningar till ett tiotal sidor som berörde fenomenet men där termen "etos:'faktiskt inte förekom). Samma år, 1966, publicerade Bourdieu ett första renodlat teoretisktutkast till en klassteori, "Condition de c1asse ... ", där etos,var ett framträdande begrepp, ochdet skulle så förbli under några år fram till dess att habitusbegreppet mer definitivt tog överdess funktion.238 I de fall då det existerar flera versioner av samma textpartier kan·vi observera hurBourdieu efter hand byter ut sina tidigare termer mot habitus. I inledningen till förstaupplagan av Un art moyen (1965, p. 21) hade han inskärpt .vikten a.v att. utforska "logi~en hosden process för interiorisering av objektiviteten som leder till konstituenngen av varaktigamontage, attityder eller etos", en formulering som i andra upplagan (1970, pp. 21f) ändradestill "konstitueringen av de system av-omedvetna och varaktiga dispositioner som utgörklasshabitus eller klassetos" .239 Les Mritiers, 1964, pp. 38f.240 Op. cit., p. 45.