Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

242 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsystem"225, hävdade han i uppsatsens konklusion, som hade formen avenprogramförklaring och slutade med orden: "Sociologin skulle kanske inteförtjäna minsta uppmärksamhet om dess enda uppgift vore att upptäcka trådarnasom sätter de individer den observerar i rörelse, om den skulle glömma att denhar med människor att göra, låt vara att dessa likt marionetter spelar ett spelvars regler de ej känner till - om, kort sagt, sociologin försummade uppgiften attför dessa människor restituera meningen med deras handlingar. "226Bourdieu ägnade sålunda uppsatsen åt att reda ut den objektiva logiken för"äktenskapsutbytenas ekonomi", samtidigt som han höll fast vid frågan omstudieobjektens erfarenhet: å ena sidan analyser av objektiva betingelser föräktenskapsutbyten, å andra sidan analyser av det värdesystem, den hederskodexeller de mer diffusa principer som i människornas föreställningsvärld ochhandlande reglerade förhållandena mellan könen och synen på äktenskapet. Viskall här inte referera Bourdieus noggranna utredningar av skillnader mellankönen och mellan äldre och yngre syskon, eller mellan familjer med egendomarav olika storlek,. mellan köpingens och byns innevånare, förändrade relationermellan stad och land, hemgiftens betydelse, och så vidare. Låt oss bara noteraatt han i olika avseenden försökte demonstrera att äktenskapsutbytenas ekonomi,liksom bl.a. förhållandet mellan storbönder och småbönder, både hade sambandmed och uppvisade en relativ autonomi227 i förhållande till den ekonomi isnävare mening som byggde på fördelningen av jordegendomar, hus ellerpengar. Studien var med andra ord ett led - det första försöket på fransk botten -i Bourdieus utforskande av de symboliska tillgångarnas särskilda ekonomi.A v särskilt intresse är det avsnittz28 om bondens kropp där Bourdieu användeorden habitus och hexis i tryck för första gången och, vilket är viktigare,presenterade en genomförd konkret analys av de förkroppsligadedispositionernas subjektiva mening och objektiva funktion. I sin jakt på enförklaring till att de bondsöner som blev kvar i byarna i så stor utsträckningförblev ogifta livet ut, till skillnad från dem som flyttade till staden ellerköpingen, vände Bourdieu uppmärksamheten mot bondens förhållande till denegna kroppen. Som utgångspunkt valde Bourdieu att utförligt berätta om hur endanstillställning i köpingen eller i någon av byarna kan gå till. För landsbygdenspojkar erbjuder danserna ett sällsynt tillfälle att träffa flickor, och dansernas225 "Celibat...", 1962, p. 108.226 Op. cit., p. 109.227 För ~tt explicit.resonemang om den ~el~tiva autonomin hos de äktenskapliga utbytenasekonoffil, se op. Cif., p. 45. Ovan har VI namnt det weberskt färgade resonemanget (pp. 48-50) om "statusgruppernas", och "rangskillnademas" relativa oberoende av skillnader imateriell rikedom och klasstillhörighet (enligt Bourdieus dåtida snäva ekonomiska definition)228 "Celibat. .. , 1962, pp. 96-108; "Les relations ... , 1962, pp. 319-331. ."'"Kapitel III. Nyckelbegreppen 243betydelse härvidlag har ökat i takt med att giftermålet övergått från att ha varitsläktens till att bli individens angelägenhet och till följd av attgiftermålsförhandlingarnas traditionella ombudsförfarande vittrat sönder.Ungkarlarna finns på plats men dansar inte. De betraktar de ouppnåeligaflickorna. Bourdieu lät oss se ungkarlarna med stadsbons eller flickornas ögon(flickorna är mycket mer mottagliga för inflytandet från stadslivets värden ochlivsstilar): sävliga och tungfotade, stora fumliga händer och omöjliga kläder.Redan detta Bourdieus perspektiv föregrep det slags relationistisk fenomenologisom han i sitt senare författarskap så ofta skulle odla. Han var inte ute efter attfånga ungkarlarnas natur i sig. I stället ville han studera hur deras habitusframträdde i relation till andra gruppers framtoning (senare skulle Bourdieuibland, med ett ordval som för tankarna till marxismen och frankfurttraditionen,tala om habitus som en "andra natur"). Med beskrivningen av denna lillalantliga danstillställning ville Bourdieu illustrera hur "hela stadsvärlden, medsina kulturella modeller, sin musik, sina danser, sina kroppstekniker störtar inöver bondelivet"229. I relation till allt detta nya framstår ungkarlarna i andrasögon som hopplösa lantisar, en bild som de i sin tur är benägna att göra till ensjälvbild. Att de bringas att skämmas för sin kropp var ett förhållande somBourdieu tillmätte stor vikt: "Det är ingen överdrift att påstå, att detta att blimedveten om sin kropp för bonden mer än något annat ger honom tillfälle att blimedveten om bondelivets betingelser. "230Hunnen så långt i resonemanget började Bourdieu närma sig ett svar påfrågan om varför så många män ute i byarna förblir ungkarlar. Chansen att finnaen hustru bestämmes inte omedelbart av de ekonomiska och socialabetingelserna, utan indirekt, "genom förmedling av det medvetande sommänniskorna gör sig av denna situation" .231 Bondpojkarna uppfattas ochuppfattar sig som tölpar, de förstår inte att föra sig i umgänget med flickor,behärskar inte de moderna danserna, .finner inga lämpliga samtalsämnen.Flickorna däremot har mycket lättare att anamma de urbana modellerna förkroppshållning, klädsel och språkbruk: För flickorna från byarna representerarstaden och de urbana männen hoppet om frigörelse - vilket, tillfogade Bourdieu,inte är någon orimlig ambition med tanke på att kvinnorna enligtäktenskapsutbytenas logik tenderar att gifta sig över sitt stånd. Dessutom harkvinnorna monopol på smakomdömena, medan männen från späd ålder fått lära229 "Celibat..., 1962, p. 99; "Les relations ... , 1962, p. 322. Bourdieu använde isammanhanget uttrycket "choc des civilisations" (ung. "kulturchock"), vilket var titeln på enav hans egna första artiklar (1959), ägnad mötet mellan det traditionella algeriska samhälletoch den inbrytande västerländska och kapitalistiska ordningen.230 "Celibat...", 1962, p. 101; "Les relations ... ", 1962, p. 324.231 "Celibat...", 1962, p. 102; "Les relations ... ", 1962, p. 325.