Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

70 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIinstallationsföreläsningen 1902 definierad som "den vetenskap som har tillföremål att beskriva och förklara den individuella människan" 159. I dag är detsvårt att föreställa sig den bittra kamp som måste ha krävts för att genomdrivaden tidiga durkheimska definitionen av de sociologiska forskningsobjektensegenart. Den ovan berörda kontroversen mellan Durkheim å ena sidan ochBougle och Lapie å den andra illustrerar att frigörelsen från de psykologiskamodellerna mötte svårigheter även inom den trängsta kretsen av Durkheimsrekryter. För övrigt innebar den' durkheimska avgränsningen av sociologinsobjekt en kamp inte bara med psykologin utan även med de varianter avsociologi eller samhällsfilosofi som byggde på biologins modeller (Spencersinflytande var vid denna tid alltjämt avsevärt). Redan denna grundsats, förbudetmot att reducera kollektiva fenomen till individuella, det sociala till detpsykologiska eller det fysiologiska, var en erövring och Durkheims seger varinte definitiv; fortfarande i dag fortsätter inom fransk sociologi striderna mellandurkheimianernas arvtagare och förkämpar för en metodologisk individualism(motsättningen mellan Bourdieu och Raymond Boudon kan tolkas i sådanatermer).Durkheims antireduktionistiska postulatIåter sig givetvis infogas i denpositivistiska traditionen. Under den period vi här uppmärksammar, tiden förkonstituerandet av L 'Annee sociologique-projektet, identifierades sociologinalltjämt i hög grad med traditionen från Comte, och tesen att det sociala utgör ensärskild och särdeles komplex ordning som inte låter sig reduceras till andra -om man så vill "lägre" - ordningar (hos Comte: biologiska, kemiska,fysikaliska) kan knappast ha framstått som uppseendeväckande. 160 Problemet varpsykologin. Redan i den första föreläsningen i Cours de philosophie positivehade Comte slagit fast att psykologin saknar hemortsrätt bland de positivavetenskaperna: "Under de tvåtusen år som metafysikerna sålunda odlatpsykologin, har de inte förmått bli överens om en enda begriplig och fastetablerad sats. Fortfarande i dag är de delade i en mängd skolor som oupphörligt159 Durkheim, Education et sociologie, 1924, p. 108.160 I andra avseenden - och med åren allt mer uttalat - bröt durkheimianerna med traditionenfrån Comte. Det gäller evolutionismen, som präglar åtskilligt av Durkheims tidiga tänkande~trots dennes ofta upprepade kritik av Comtes evolutionism) men som durkheimianerna senare1 ~ög grad frig~r sig från: I?et ~~ler vidare Comtes örnperspektiv på samhället (i singularis);h~ var Dur~eIm redan 1 sma tIdIga arbeten förvissad om nödvändigheten att i stället studeraskilda samhälle? (se t~ex. 1887 års installationsföreläsning, Durkheim, 1987, pp. 88-90, ellerkons:ater~det 1 Les regl~s att Comte fr~mst intresserat sig för mänsklighetens - i singularis -framatskridande genom tiderna, DurkheIm 1981 [1894], p. 19). Vi kan formulera saken såatt durkhei!lliane~a ?idrog till a~t omvandla samhällsfilosofin till sociologi. Här uppehålie; vi~ss d.ock ~Id kontinmteten vad gäller Comtes förbud mot att reducera sociologiska fenoment1ll blOlofISka, kemiska ~ller fysikaliska - vartill Durkheim fogar individualpsykologiska, eneventualItet som Comte mte ens ansåg värd ett seriöst övervägande.Kapitel!. Bakgrunden 71disputerar om sina doktriners första element. "161 Detta beklämmande förhållandeberor enligt Comte på att psykologerna försvurit sig åt en introspektiv metod."De sanna lärde, de män som vigt sig åt positiva undersökningar, ber alltjämtförgäves psykologerna att nämna en enda verklig upptäckt, stor eller liten, somdenna omskrutna metod [introspektionen] skulle ha frambragt. "162 Comte harknappast ord för sitt förakt för den introspektiva metoden < observationinterieure> . Den är, framhåller han i den femtiosjunde föreläsningen, en"gagnlös parodi" 163 på den verkliga observationen. Comte var enbart bekant medden introspektiva psykologin och hans nedlåtande hållning till psykologiskvetenskap vore givetvis otänkbar ett halvsekel senare; Durkheim hade att räknamed experimentalpsykologins genombrott, som inneburit att psykologin åtnjötbetydligt bättre anseende som positiv vetenskap än de samtida brokigaverksamheter som kunde sammanföras under rubriken sociologi. I sinaprogrammatiska skrifter använder Durkheim ofta analogier medexperimentalpsykologin för att legitimera sociologins vetenskapliga anspråk. 164Ett återkommade argument är: lika litet som den vetenskapliga psykologin kanåterföras till fysiologinl65, kan sociologin reduceras till psykologi eller biologi.Durkheims förhållande till psykologin måste ses mot bakgrund av att dennadisciplin erövrade sin vetenskapliga legitimitet tidigare än sociologin. Somnämnts tilldelades psykologin i samband med 1920 års reform av licenceexamenett eget självständigt certificat, medan sociologin fick samsas medmoralfilosofin. 166 Redan under Durkheims livstid låg psykologin steget före, jamöjligen tjänade Alfred Binets L'Annee psychologique, som börjat utkomma ettpar år tidigare (1895), som den främsta modellen för den utgivning av årsböckersom kom att konstituera durkheimianerna som sammanhållen skola.167 Det vorefel att av vissa polemiska slängar dra slutsatsen att durkheimianerna i likhet medComte skulle ha förnekat psykologin som vetenskap. Durkheimianerna erkände161 Comte, Philosophie premiere, 1975 [1830 sqq.], p. 34.162 Comte, loc. cit. Tillfogas kan, att den strömning som under lång tid kom att dominerafransk skolfilosofi, Cousins s.k. eklektiska "Skola, ansåg att introspektionen kunde avtäckaprimära sanningar.163 Comte, Physique sociale, 1975 [1839 sqq.], p. 637.164 Ändå dröjde det enligt Karady (1974, p. 18) till eft~r första värlskriget innandurkheimianerna upprättade mer varaktiga förbindelser med experimentalpsykologerna.165 Jfr t.ex. Durkheims kritik i "Representations individuelles ... " (1898) av den fysiologisktgrundade psykologin, dit han även räknar William James (Durkheim, Sociologie etphilosophie, 1924, pp. 3ff; om James se p. 7).166 Se t.ex. V. Karady, 1974, p. 50.167 Ph. Besnard, "La formation ... ", 1979, pp. lOf. Besnards tes att L 'Annt!e psychologiqueutgjorde modellen för L 'Annee sociologique är ett alternativ till den bland tongivandeanglosaxiska sociologihistoriker(S. Lukes, 1981, p. 292; T.N. Clark, 1973, pp. 181t)utbredda uppfattningen att tyska forskningslaboratorier, i synnerhet Wundts laboratorium iLeipzig som Durkheim besökte 1887, tjänade som den främsta förebilden.