Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

212 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel III. Nyckelbegreppen 213kulturellt kapital. 136Bourdieu behövde uppenbarligen ett dylikt begrepp i förbindelse med detidiga undersökningarna av det franska utbildningssystemet. 137 Dessa hade haninlett så snart han återvänt från Algeriet och i början av sextiotalet påbörjat sinverksamhet som Arons assistent vid Centre de sociologie europeenne och somuniversitetslärare i Lille. Han skickade ut sina studenter att undersöka olikaaspekter av universitets studenternas tillvaro och sociala och geografiskaursprung. Dessutom tog han hjälp av studentorganisationer och kolleger runtomi Frankrike för att distribuera ett frågeformulär till de studerande vid olikaläroanstalter. För det tredje företog han sekundäranalyser av statistiska rådataom de studerandes sociala och geografiska ursprung m.m. från INSEE (InstitutNational de la Statistique et des Etudes Economiques) och BUS (Bureauuniversitaire de statistique) .138Resultaten tydde på att vissa grupper - familjer, klassfraktioner , yrkesgrupper- förutom sina "ekonomiska" (i ordets gängse mening) resurser förfogade överett annat slag av tillgångar som, via en lyckosam bana genom skola och högreutbildning, gav deras avkomma tillträde till höga positioner. Den i särklasseffektivaste enskilda indikatorn för att mäta dessa tillgångar var136 Studerande ur privilegierade familjer ärver ett "kulturellt privilegium" som innefattarvanor, attityder, vetande, färdigheter och god smak, vilket allt ger mer eller mindre direktutdelning i skolan (Les heritiers, 1964, p. 32). "Vatje undervisning, ochalldeles särskilt vatje kulturell (och till och med naturvetenskaplig) undervisning har somimplicit förutsättning [att eleverna förfogar över] en uppsättning vetande, färdigheter och isynnerhet språkliga färdigheter < un corps de savoirs, de savoir-faire et surtout de savoirdire>som utgör de kultiverade klassernas arv." (op. cit., p. 38) "I själva verket är Kultureni grunden något man förvärvar [---l, en särskild uppsättning av språkliga och andrafärdigheter [...]." ("Communication...", Noroit, nO 95, 1965, p. 11)137 Om vi tillfogar att själva termen kulturellt kapital är av senare datum, förefaller Bourdieusegen efterhandsbeskrivning korrekt: "Begreppet kulturellt kapital infördes först som enoundgänglig hypotes för att förklara de ojämlika skolprestationerna hos barn ur olika socialaklasser. Denna förklaring satte 'skolframgängen" det vill säga de specifika vinster som barnur skilda klasser och klassfraktioner kan erhålla på skolmarknaden, i samband med detkulturella kapitalets Iördelning mellan klasser och klassfraktioner ." ("Les trois etats ...",1979, p. 3)138 För (enligt svenska samhällsvetenskapliga genrekrav summariska) redovisningar av hurdessa empiriska material insamlats, se Les etudiants ..., 1964, pp. 9f; Les heritiers, 1964,p. 7. Dessutom finns i båda arbetena strödda kommentarer om de olika delundersökningarnaspopulationer etc. Frågeformulären publicerades i Les etudiants ..., 1964, pp. 135-149. I dettatidigaste skede låg tonvikten vid undersökningar av studenter vid universitetets humanistiskaoch samhällsvetenskapliga fakultet, men Bourdieu och hans medarbetare fortsatte sedan attsamla in motsvarande information från medicinsk fakultet (tidiga resultat redovisades av M.de Saint Martin och J.-C. Passeron, jfr hänvisningen i "Les etupiants ...", 1965, p. 54), frände naturvetenskapliga disciplinerna (se bl.a. "Une etude ...", 1966 samt M. de Saint Martin,1971) och frän les grandes ecoles (här skulle enkätarbetet pågå under mänga år den senasteredovisningen återfmns i La noblesse d'Etat, 1989).'" . .,utbildningsnivå. 139(Inom parentes kan tilläggas, att även begreppet socialt kapital förbereddes ide tidiga utbildningssociologiska undersökningarna, närmast kanske som ettslags ad hoc-hypotes med vars hjälp variationer vilka inte kunde återföras tillfördelningen av kulturellt och ekonomiskt kapital lät sig förklaras. Utan"förbindelser" är det långt ifrån säkert att en högt skattad examen leder till enuppsatt position. Eller med Bourdieus senare terminologi: en individs innehavav socialt kapital avgör hans möjligheter att förränta sitt utbildningskapital.)Bourdieus tes var således att tillgång till Kulturen - Bourdieu stavade intesällan la Culture , liksom rEcole, skolan eller utbildningssystemet, med storbegynnelsebokstav - i Frankrike i hög grad är ett privilegium för dem som vuxitupp i en med kulturellt kapital väl försedd familj och passerat genom elitskolor.Han har ofta kondenserat sin uppfattning till formeln: ojämlikheten inför Skolanär en aspekt av ojämlikheten inför Kulturenl4o. Bourdieu intresserade sighärvidlag inte enbart för frågan om rekrytering, han betraktade minst av alltskolan som uteslutande en sorteringsapparat eller ett filter. Utbildningssystemetfyller en synnerligen aktiv funktion när det gäller att förmedla, skänka tillgångtill och legitimera Kulturen: "ingen institution kan ersätta Skolan när det gälleratt ge så många som möjligt tillgång till kulturen i alla dess former. "141 Därförfäste Bourdieu vid denna tid trots allt vissa förhoppningar vidutbildningssystemet som ettjämlikhetsskapande redskap.142Sålunda utvecklades Bourdieus utbildningssociologi som ett del område avenallmän kultursociologi. För att använda Bourdieus senare terminologi fungerarutbildningssystemet så att det kulturella kapitalet konverteras tillutbildningskapitah43, som sedan i sin tur i yrkeslivet och den övriga sociala139 Även de tidiga kultursociologiska undersökningarna pekade på det kulturell~ ~pitaletsbetydelse: när Bourdieu och Darbel och deras medarbetare ana!yserade d.~t statlStJ~~materialet från sina undersökningar av museibesökare fann de att andra tänkbara forklarandefaktorer (socialgruppstillhörighet, ålder, bostadsort) nästan restlöst lät sig återföras påutbildningsnivå (se L 'amour de l'art, 1966, pp. 43f, 60 et passim).140 Formeln förekommer i olika varianter, t.ex: "olikheter inför Skolan innesluter principenför alla olikheter inför Kulturen." (Les etudiants ..., 1964, p. 75)141 Les heritiers, 1964, p. 92, not 1. '142 Senare under sextiotalet och under hela sjuttiotalet skulle Bourdieu avhålla sig från attplädera för sådana möjligheter (jfr nedan, kapitel v., avsn.itt 6). . . .143 Bourdieus väg mot en utveckling av denna termmologi kan studeras l de ohka verSiOnernaav hans utbildningssociologiska studier. Inte heller i andra upplagan av Les heritiers förekomtermen kulturellt kapital men där infördes b!.a. termen konvertering:"[utbildnings]framgångarna för elever ur skilda sociala klasser kan inte förstås om man intebeaktar den logik enligt vilken den kontinuerliga konverteringen av socialt arv till skolarv