Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

200 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImateriella tillgångar, ett par oxar eller ett stycke mark, i det traditionellaalgeriska samhället primärt fungerade som symboliskt kapital, och blott i andrahand som medel för tillfredsställelse av materiella behov.94Därmed inte sagt att Bourdieu negligerade människors behov av att äta och booch klä sig. Hans uppfattning om förhållandet mellan den symboliska och denmateriella ekonomin (fullt ut utvecklad i uppsatsen "Esquisse d'une theorie de lapratique" i volymen med samma namn, 1972) kan kanske bäst förstås om vifortsätter att beakta hans speciella sätt att analysera representationernas värld.Han har ständigt, ända från de första arbetena, lagt särskild tonvikt vid hurmänniskor för det första tillerkänner vissa tillgångar värde, för det andramisskänner eller missförstår de reella funktioner som samma tillgångar fyller.För att beteckna detta slag av dubbelhet i människors föreställningsvärld komBourdieu så småningom att fastna för ett konsekvent bruk av begreppsparetreconnaissance/meconnaissance . 95I det traditionella kabyliska samhället kunde Bourdieu studera hur de erkändasymboliska tillgångarna konstituerade en symbolisk ekonomi. Inför sig självaoch andra motiverade människorna sina handlingar med hänvisning till hedernsbud. Som den mest hedersamma giftermåls alliansen framstod att en pojke giftesig med en parallellkusin på fädernet; det hette då att han räddade flickan frånatt hamna hos främlingar. Bakom denna symboliska ekonomi finns en materiellekonomi: i och med att pojken och flickan med samma farfar ingår äktenskapmed varandra undvikes en uppsplittring av släktens egendom. Enligt sammamönster analyserade Bourdieu ett otal företeelser i det traditionellabondesamhället. Utan att för den skull vara mindre reell döljs den materiellaekonomin av den symboliska. Detta misskännande är en avgörande fö~tsättningför att den symboliska - och den materiella - ekonomin skall fungera.9694 Se exempelvis "Logique interne ...", 1959, pp. 44f, där Bourdieu diskuterar"hederspakten" mellan husbonden och den gamla sortens khammes (ung. statare):"Husbondens fördelar kan inte mätas enligt den blotta egennyttans logik. I själva verketräknas rikedomen ien sådan kontext mindre i sig själv eller med hänsyn till den materiellatillfredsställelse den garanterar. Att ha 'klienter' innebär snarare ett berikande av prestigen."95 Jag översätter i det följande som regel reconnaissance med "erkännande" ochmeco~naissance med "misskännande". Den senare svenska termen är inte särskilt lyckad,me!l Jag har svårt att finna en bättre. Ordet "missförståelse" vore kanske mer korrekt menväger på något sätt för lätt. Även översättare till andra språk haft besvär med 'meconnaissance. Richard Nice, som förtjänstfullt överfört en rad av Bourdieus texter tillengelska, introducerade den något oengelska termen misrecognition. Peter Collier, somannars i sin översättning av Homo academicus nästan undantagslöst anslöt till den av Niceetablerade vokabulären, valde i stället en från lingvistiken hämtad term, misconstrual (ochmotsvarande verb misconstrue).96 I ett nytillkommet stycke i andra upplagan av Sociologie de l'Algerie förekom en passagedär denna för Bourdieus fortsatta arbete så.centrala tes formulerades: "Allt sker som om detta[traditionella algeriska] samhälle vägrar att se den ekonomiska realiteten i ansiktet, attKapitel III. Nyckelbegreppen 201Den symboliska ekonomin i det traditionella algeriska samhället kom att tjänasom en prototyp för Bourdieus studier av den franska kulturen. 97 Även i sitt egetland har han utforskat en lång rad ekonomier där kampen står om tillgångar avsymbolisk natur (prestige, anseende) och där spelet förutsätter en kombinationav erkännande och misskännade. Parallellen är tydligast inom kulturlivet, därstriderna bygger på ett slags pakt som, för det första, innebär att bestämdasymboliska tillgångar erkännes som värdefulla (bestämda definitioner avkonstnärlig förmåga eller intellektuell briljans). Kampen förs med dessatillgångar som vapen och gäller ytterst rätten att definiera god litteratur ellerauktoriserad vetenskap. För det andra förutsätter spelet inom kulturlivet ettmisskännande, nämligen ett förnekande av egenintressenas existens och avförbindelserna med en materiell ekonomi.98 I likhet med den kabyliske bonden,som inför sig själv och andra motiverar sina handlingar med hänvisning tillhederns fordringar, framställer sig den intellektuelle som driven av oegennyttigkärlek till konsten, litteraturen, sanningen, demokratin ... 99uppfatta denna realitet som styrd av egna lagar, skil?a från ~~m som reglerar .mellanmänskliga och närmare bestämt släktens relauoner. Daraven permanent tvetydIghet:utbytena spelar samtidigt på det egenintress~ts register. som man i~te vid~år och den.. .generositet som utbasuneras. De (i vår memng) egent1l~a ekon?~ls~ dnvkrafte.~a fo.r~liralltid dolda bakom broderskapets, lojalitetens och prestigens sloJa. Gavans, det omsesldlgabiståndets och hederspaktens logik är ett sätt att komma förbi eller beslöja egenintressenaskalkyl." (Sociologie de l'Algerie, 2 uppl. 1961, p. 95)97 Viktiga i sammanhanget var de analyser av det av hederns bud styrda gåvoutbytet som mestutförligt redovisades i de olika versionerna av studien av de kabyliska böndernashederskänsla. Bland tänkbara inspirationskällor finns givetvis Mauss och Levi-Strauss, men ibörjan av sitt första arbete framhävde Bourdieu därjämte särskilt förtjänsterna hos ReneMauniers analys av "hedershandeln" < le commerce de l'honneur> (se Sociologie del'AIgerie, 1958, pp. 24f), en term som Bourdieu sedan själv använder i den fortsattaframställningen (op. c(t., pp. 79, 80, 102, 105; se äv. "Logique interne ... ", .1959, p. 45).Som ett exempel på de svårigheter som möter den som försöker spåra Bourdleusinspirationskällor kan nämnas att den uppskattande hänvisning~n till ~aunie~, och därmed .upphovet till termen commerce de l'honnenr eller commerce de prestlge et d honneur, strukitsi motsvarande passage i 2 upp!. 1961, p. 16.98 I sin första stora empiriska studie av ett brett kulturellt produktionsfålt, nämligen detparisiska konkurrensfålt som befolkas av litteratörer, förläggare, konstnärer, gallerister,teatermän etc konstaterade Bourdieu att "förnekandet av ekonomin finns i fåltets självahjärta, som sjluva principen för dess funktionssätt och forändringar" ("La production ... " ,1977, p. 7). Att han kom att ägna en annan av sina första empiriska fåltstudier åt ett annatkulturellt produktionsfålt i Paris, modeskaparnas (se "Le couturier. .. ", 1975), beroddesäkerligen inte minst på att detta fålt utgör ett intressant gränsfall, där "ekonomin" i snävmening inte alls förnekas i samma grad som inom den mer legitima kulturen.99 I Bourdieus allra tidigaste arbeten kan man ännu inte spåra denna ambition att överföraanalyserna av det traditionella bondesamhällets symboliska ekonomi till ett modernt samhälle.Han kontrasterade oupphörligen det traditionella samhället med dess symboliska ekonomi motden moderna kapitalistiska ordning som var på väg att bryta in i Algeriet - "Gamla värden, isynnerhet prestigens och hederns värden, ersättes med det opersonliga och. abstrakta ..penningvärdet" (Sociologie de l'AIgerie, 1958, p. 121) - men utan att gå VIdare och ställa den