Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

534 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIutläggning av Durkheims metodregler , framhävde författarna nödvändigheten avväl genomförda preliminära definitioner. Dessa tjänar framför allt till att angeoch avgränsa forskningsfältet, skrev Fauconnet och Mauss, och forts~tte:"Deras främsta syfte är att ersätta vardagstänkandets begrepp med ett första vetenskapligt begrepp." Så kunde även Bachelard haformulerat saken. Vidare: "Det gäller framför allt att frigöra sig från de gängsefördomarna, vilka är än farligare i sociologin än i någon annan vetenskap. Ingengängse klassifikation får obesedd framställas som vetenskaplig definition." Depreliminära defmitionerna utgör "en vetenskaplig garanti av förstaordningen" .383Låt mig till sist citera ur Simiands stora arbete från 1932 om arbetslönenssociologi: "[ ... ] vid varje första definition < definition initiale> bör vi ta oss iakt för varje slags begreppsligt, finalistiskt, subjektivt element, och på intet sättha några förutfattade meningar om undersökningens resultat [ ... ]" .384De citerade passagerna kanske räcker för att illustrera släktskapen mellandurkheimianernas krav på "preliminära definitioner" och den historiskaepistemologins uppfattning om konstruerade vetenskapliga objekt. Bourdieu harutan tvivel hämtat inspiration från båda traditionerna.385 Till det som allratydligast skiljer hans sociologi från huvudfåran inom amerikansk och därmedsvensk samhällsvetenskaplig metodologi hör hans insisterande på att densociologiska forskningen måste konstruera sina objekt. Han har ständigt försöktundvika objekt som är preconstruits, dvs. konstruerade utanför och före detegentliga forskningsarbetet. Det första nödvändiga steget, den "preliminäradefinitionen" för att tala med durkheimianerna, innebär en brytning med dedefinitioner och avgränsningar av objektet som cirkulerar inomvardagstänkandets domän, eller som utgår från låt säga, myndigheternas ellerpolitikernas värld eller en eller annan intressegrupp. För både durkheimianernaoch Bourdieu vore det otillåtligt att i förtid, innan objektet sorgfälligtkonstrueras, uppställa en "hypotes", t.ex. om korrelationer mellan vissavariabler. Hypoteserna framkommer på ett långt senare stadium avforskningsprocessen, de genereras i och genom en metodisk bearbetning av den1969.3830p. cit., pp. 164-166.384 F. Simiand, 1987, p. 363.385 Ett godtyckligt valt exempel ur Bourdieus tidiga empiriska studier: när han inledde Un artmoyen, 1965, p. 2?, med att konstituera fotografiet som "objekt för sociologiskt studium"),genom att placera In fotograferandets praktik i hierarkin av konstnärliga praktiker och genomatt omformulera de ~itionella estetiska frågorna till sociologiska frågor om etos (i andraupplagan 1970: habItus), genomförde han en operation som durkheimianerna kunde ha kallatutarbetandet aven preliminär defInition.sammanställda ackumulerade informationen.3865.3 Vetenskaperna har egna objektKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 535Vetenskaperna konstruerar sina objekt, och varje enskild vetenskapkaraktäriseras, fortfarande enligt den historiska epistemologin, av att den haregna objekt. Samma ståndpunkt skymtar redan i Bourdieus tidiga texter. Tagsom exempel den volym från 1966 där Bourdieu samlade uppsatser om denaktuella sociala och ekonomiska utvecklingen i Frankrike, skrivna av sociologeroch ekonomer. Företrädarna för dessa två discipliner "talar om samma sak, menvi har inte samma objekt" , poängterade Bourdieu i inledningen. "Ekonomenförvånar sig över att sociologen kan ägna ett så omåttligt intresse åt attdechiffrera betydelsen av beteenden som i ekonomens ögon är betydelselösa;sociologen upprörs över att ekonomen nöjer sig med luftiga abstraktioner i vilkasociologen inte känner igen de situationer och erfarenheter som han själv vantsig vid att observera och tolka. "387Denna tanke, att en vetenskap definieras av att den har sina egna objekt, varcentral även hos samtida tongivande företrädare för den generation som kalladesstrukturalister, Althusser och Lacan med flera.388 Bourdieus sociologi var ett ledi sextiotalets bredare uppgörelse med den empiristiska uppfattningen att envetenskap karaktäriseras av att den ägnas fenomen aven viss given natur.Bourdieus behandling av klassbegreppet kan tjäna som ett åskådningsexempelpå hur han konstruerar sina objekt. En marxistisk definition avsamhällsklasserna är inte att tänka på: att hänvisa till olika gruppers ställning iförhållande till produktionsprocessen eller cirkulationssfären eller olika slag avproduktionsmedel vore att importera en: rad antaganden av politisk-ekonomisk386 Se t.ex. P. Fauconnet och M. Mauss, op. cit., p. 171. Eftersom vi här kontrasterardurkheimianemas metod mot den anglosaxiska tradition som vuxit fram som en generaliseringav experimentell design, bör vi i rättvisans miInn nämna exempelvis den s.k. "metaanalys"som sedan sjuttiotalet vuxit fram inom den sistnämnda traditionen. Som ett alternativ till dettraditionella förfarandet, där varje studie ger ett visst resultat som bedöms för sig, varefterman frågar om en upprepning skulle ge samma resultat, har beteendevetare och medicinareinom den amerikanska inflytandesfåren pläderat för "metaanalyser", sammanställningar avenrad undersökningar som tillsammans ger en samlad bild. Här finns onekligenberöringspunkter med durkheimianernas metodlära med dess betoning av att sociologin är enexperimentell vetenskap som framför allt måste arbeta med systematiska jämförelser.387 Darras, Le partage ... , 1966, p. 11.388 Jfr Lacans seminarium den 15 januari 1964: "Det som gör en vetenskap specifik är att denhar ett objekt. " Detta objekt låter sig inte definieras av erfarenheten, varmed Lacan avsågfältet för en viss praxis. Den moderna fysiken eller den moderna kemin definieras av att dehar objekt som inte existerade för några sekel sedan. Däremot kan det förvetenskapligatänkandet, exempelvis mystiken eller alkemin, defInieras av erfarenheten i betydelsen fältetför en viss praxis. (J. Lacan, 1973, pp. 13t)