Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

230 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIvägen över "strategier". I Bourdieus analyser möter vi ideligen sammaförklaringsmodell: en given habitus möjliggör ett bestämt register av strategiersom, alltid i relation till de aktuella omständigheterna, ger människorna ettbestämt spelrum, en betingad frihet om man så vill. I denna mening ärbeteendena resultat av människors vilja och deras aktiva handlande. Bourdieussociologi brukar då och då anklagas för att inrymma en deterministiskmänniskosyn, men det handlar i så fall minst av allt om sociologisk determinis_mav den sort som härleder människors beteenden direkt ur de socialaomständigheterna. Bourdieu är i allra högsta grad uppmärksam på förhållandetatt människor besitter intentioner, vilja och en förmåga till aktivt handlande.Däremot försummar han aldrig att resa frågan om hur dessa intentioner, dennavilja och denna handlingsförmåga inplanterats, och i den meningen är hansmetod givetvis "deterministisk" i betydelsen att den söker sociala determinanter.Habitusteorin är ett försök att inom sociologins ram, det vill säga utan atttillgripa några voluntaristiska antaganden, göra rättvisa åt den mänskligaförmåga att handla som gör att vi inte uteslutande är marionetter iomständigheternas garn. När människorna i Bourdieus sociologi vanligenuppträder under namn av "agenter", skall denna benämning fattas i dessetymologiska mening (av lat. agens, presens particip av agere, handla; denvardagsspråkliga innebörden är ofta den motsatta, en dammsugaragent eller ryskagent är ett ombud eller ett redskap för någon annan). Av samma latinska stamkommer "aktör"186, men detb ord, liksom en annan vanlig sociologisk term,"roll"l87, har Bourdieu med allt större konsekvens undvikit, enligt egen uppgiftför att inte riskera att leda tanken till teaterns värld188. Människors handlingar ärinte resultat av att de lär in och spelar upp roller. De spel som människor ägnarsig åt är inte skrivna i förväg och utanför dem. Deras förmåga att spela spelet186 I Bourdieus tidigaste arbeten är termen aktör inte ovanlig. I sina sena arbeten har hanuppenbarligen lagt sig vinn om att inte använda den, även om den ibland slinker med. Dethänder ~tt han g~r et~. m~vetet pol.emiskt bruk av termen, som när han på tal om den gängseekonomiska teonn, for v!lken han Inte har mycket till övers, säger han att denna "behandlarage~terna som ut~!tb~a akt?~er" (La distinction, 1979, p. 195 not 6). Någon gång kan han~vanda o~det aktor for a~~ sJ~v leka med teatermetaforiken, exempelvis naturligt nog i endödsruna over Goffman ( Ervlng Goffman est mort", 1982). Bourdieu har för övrigt storrespekt för Goffmans arbeten, som han bidrog till att introducera i Frankrike, och Goffmanstyp av mikroanalyser fungerar inte sällan som ett led i Bourdieus egna analyser - dock justsom ett l~, ~ch. teat~rmetaforiken upphöjs aldrig till tolkningsram eller förklaringsgrund.187 I en forelasmng Vid College de France den 19 oktober 1982 motiverade Bourdieu sinmotvilja mot termen roll med att denna implicerar att något är föresmvet, skrivet i förvägoch därefter exekveras aven aktör.'188 .För e~ tidig ~xpli~it kritik av den in?m ~ociologin vanliga teatermetaforiken (roll, aktör),se Inledmngen ull artikeln om kommumkationen mellan lärare och elever i vinternumret1966-67 av Travail social ("La communication ...", 1967, p. 133).r1•Kapitel III. Nyckelbegreppen 231måste förklaras med hänvisning till deras habitus.Att Bourdieu som regel (men långt ifrån alltid) föredrar ordet "aktör" framför"subjekt", torde bero på att den sistnämnda termen är alltför bemängd medsubjektsfilosofi, bLa. med föreställningen att individens medvetande ochhandlande bestäms mer "inifrån" än av sociala villkor.Även den nämnda termen "strategi", som Bourdieu använder för att betecknamänniskors sätt att bemästra sina omständigheter, kan kanske inbjuda tilltolkningar som är Bourdieu främmande. Det är sällan fråga om medveten kalkyloch aldrig om obetingad frihet. Strategierna springer fram ur mötet mellan denhabitus människor bär med sig och de sociala omständigheter de möter. I vissasociala sammanhang kan människors habitus vara tillämplig, och de känner sig"hemma". I andra sammanhang kan gnissel uppstå, och i så fall finns tvåalternativ. Om habitus är starkast kan människorna i någon mån omvandla degivna sociala betingelserna. Är däremot de sociala betingelserna starkare, kanindividen antingen fly fåltet eller också kan hennes habitus så småningommodifierasl89. Tillfogas bör, att det inte är lätt att stöpa om en habitus. Ettväsentligt karaktäristikum för människors habitus är trögrörligheten: en habituskan mycket väl överleva de sociala betingelser som format den (Bourdieu har isådana sammanhang ofta talat om "don Quijote-effekten" eller "hysteresiseffekten").Därmed inte sagt att habitus är oföränderligl90; när Bourdieu brukarbetona att de dispositioner som konstituerar habitus är "varaktiga" avser han att de är seglivade, inte att de skulle vara permanenta.Habitus är ett något undanglidande begrepp. En habitus både alstras av ochbidrar till att upprätthålla sociala förhållanden. Det är lätt hänt att man tänker icirkel när man grubblar över vad detta egentligen innebär. Om vi emellertidavstår från det abstrakta teoribyggandet och l stället intresserar oss för hurbegreppet brukas "i Bourdieus och hans medarbetares empiriska undersökningar,upptäcker vi snart att det har sina p.oänger.Vi måste sålunda hålla habitushypotesen i minnet när vi tar ställning tillBourdieus redan nämnda metoder föt att mäta det kulturella kapitalet och189 Bland andra exempel har Bourdieu (i en föreläsningen vid College de France den 2november 1982) nämnt förekomsten aven ny typ av biljettkontrollörer i Paris metro,långhåriga unga män som lät fattiga resenärer passera spärrarna utan giltigt färdbevis.Utgången av denna kollision mellan ett etablerat yrkesområde och en avvikande typ avhabitus är inte given. Om nykomlingarna är tillräckligt många och utrustade med entillräckligt stark habitus kan de lyckas ge biljettkontrollörsysslan en annan mening ochfunktion. I annat fall återgår allt till det gamla.190 Flera av Bourdieus lärjungar har studerat skolans förmåga att modifiera elevernas habitus.Charles Suaud (1975, 1976 och 1978) har undersökt hur prästseminariernas eleverbibringades en "prästerlig habitus", och Fanny Colonna (1975) hur infödda ungdomarformades i de lärarseminarier som fransmännen upprättade i Algeriet.