Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

134 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIEn konsekvens av dessa receptionsvillkor är att det franska tankegods somhar bäst utsikter att finna vägen till vårt land är det som låter sig förenas medtolkningsmallar av amerikansk proveniens. Transportsträckorna blir långa. Tillsaken hör också att den till omfånget blygsamma svenska intellektuellamarknaden är så importberoende och därmed beroende av specialiseradeutländska och inhemska förmedlare (bl.a. journalister och kulturskribenter sombygger sin rapportering om det franska intellektuella livet på Magazinelitteraire, Le Nouvel observateur eller fredagsupplagan av Le Monde, den medbokanmälningarna - det är med andra ord fråga om populariseringar avpopulariseringar) .I vårt land finns få - på vissa områden inga - institutioner med rätt att utnämnainhemska mästertänkare Gag avser här konsekration i den intellektuella världen,till skillnad från universitetets interna utnämningsmekanismer ochprestigehierarkier). Regeln är att de intellektuellt mest uppburna svenskaskribenterna utmärker sig genom sin förmåga att hantera begrepp eller termersom lanserats av konsekrerade tänkare i Frankfurt, Paris eller Yale och i stortsett bara tillåts att variera metaforerna.44Allt bäddar för en reception som via kedjor av förmedlingar, filter ochtransformationer och ofta via nordamerikanska omvägar isolerar en liten skaraparisiska tankehjältars bedrifter, medan de villkor som gjort deras tankarmöjliga att tänka försvinner ur synfåltet. Teorierna och begreppen torkar ihoptill ord som skramlar runt på kultursidorna och i trebetygsuppsatserna.Det är ett öde som drabbat flera franska tänkare ur Bourdieus generation.Jacques Derrida blev i den breda amerikanska offentligheten bekant som en"dekonstruktivist" som plockar sönder de västerländska tanketraditionerna föratt komma åt deras outtalade metafysiska postulat. Detta är dock bara ena sidanav saken. I Frankrike tillhör Derrida dem som mest militant försvarat sammatraditioners ställning. Han har tillhört initiativtagarna bakom kampanjerna tillförsvar för filosofins ställning i det franska utbildningsväsendet. I sin egenskapav lärare vid Ecole normale superieure, rue d'Ulm fungerar han verkligen sombesläktad med den amerikanska låter sig utan tvivel delvis förklaras av strukturlikheternamellan de amerikanska och svenska samhällsvetenskapliga fålten; det vore således enförenkling att enbart skylla på direktimporten av de amerikanska antipositivisternas teman.44 Därför är det ovanligt att en svensk lyckas mynta en egen tung term eller formulera ettstort tema som ens i vårt eget land vinner erkännande i den bredare intellektuelladiskussionen. Skribenter som inte begripit spelets regler och alltför påstridigt försöker lanseraegna termer brukar möta tystnad eller dra löje över sig. Sådana konkurrensvillkor behöver ioch för sig inte vara av ondo: åtminstone inom humanistiska och samhällsvetenskapliga fålthänder det alltför ofta att strävan att mynta en egen formel bottnar i driften att bättra påpoängen i citeringsligan, till nackdel för det kumulativa arbete som utvecklarforskningstraditionerna.Kapitel II. Författarskapet och receptionen 135en lärare som överbringar de filosofiska traditionerna till en yngre generation.Han kan ägna sitt seminarium åt att närläsa en Platondialog rad för rad, utifrånförutsättningen att det funnits någon som hette Platon eller kanske till och mednågon som hette Sokrates, att denne någon är det subjekt som talar i texten ochsom menar vad det säger. Ett annat exempel är Michel Serres, vars nomadiskatänkande och essäistiska arbeten skattas så högt av Nordens unga intellektuellaavantgarde men som i Frankrike även tillhört kulturarvets tillskyndare, blandannat i egenskap av huvudredaktör för Fayards monumentala serie Corpus desoeuvres de philosophie en langue franfaise.År 1978, när franska filosöfers skrivsätt började översvämma den tyskaintellektuella marknaden, skrev Thomas Ziehe: "Det som här naturligtvis ärfascinerande, men också irriterande, är dessa författares lätta, lekande,associativa hållning, deras tag-för-er-vad-ni-kan-använda-skrivande. Jag haringen aning om hur Foucault eller Deleuze levt tidigare, men kan slå vad om attden yttersta grunden för deras skrivande är benhårda franska seminariebänkaroch ett motsvarande askestvång. " Som framgår av föregående kapitel hadeZiehe fog för sin förmodan. Han fortsatte: "Hos dem [Foucault, Deleuze medflera] synes mig lösligheten vara en tämligen sen produkt, medan många av ossvill vara sådana redan från början. "45 Samma fenomen som Ziehe började skönjai Tyskland har sedan kunnat iakttagas i de nordiska länderna under helaåttiotalet: intellektuella pretendenter önskar dekonstruera filosofiska traditionersom representerar ett högst påtagligt institutionaliserat tvång i Paris menknappast i våra länder. Problemet är detsamma i den anglosaxiska världen. Iföretalet till den engelska översättningen av den bok som måhända mer än någonannan bidragit till de senaste decenniernas Nietzscherenässans, Nietzsche et laphilosophie, påpekade Deleuze att England kanske är det land där Nietzscheblivit mest missförstådd, beroende på 'att de främsta måltavlorna för Nietzscheskritik, nämligen fransk rationalism och tysk dialektik, aldrig varit av centralbetydelse för engelskt tänkande. Engelsmännen hade haft tillgång till sin egenempiricism och pragmatism och "behövde inte ta omvägen över Nietzschesmycket speciella empiricism och en pragmatism som gick stick i stäv mot deras'sunda förnuft'. Därför kunde Nietzsche i England blott påverkaromanförfattare, poeter och dramatiker, ett praktiskt och känslomässigtinflytande snarare än filosofiskt, ett lyriskt snarare än teoretiskt. "46Bourdieu och hans jämnåriga med likartad utbildningsbakgrund utveckladesina projekt som uppgörelser med tunga filosofiska traditioner47, eller om man45 Th. Ziehe, 1987, p. 51.46 G. Deleuze, 1983, p. IX.47 Deras attacker mot de filosofiska traditionerna har som nämnts samtidigt på olika vis varitett slags försvar för traditionernas existens. Om inte annat har - som vaJje Bourdieuläsare