Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

240 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel III. Nyckelbegreppen241använde han termen intention221 , närmast i fenomenologernas eller Webersmening. Han prövade ett berbiskt ord, niya222 , för att beteckna de traditionellaenasketisk prestationsmoral som leder småborgarna till att föredra att spara framför att låna(det senare uppfattas som ett hedonistiskt val) och att nedvärdera den moderna konsten med~änvisning till att ett väl utfört arbete är mer värt." ("La fecondite ...", 1964, p. 69) Attbegreppet etos här föregrep habitusbegreppet, som ett förmedlande begrepp mellan socialabetingelser och människors praktiker, framgår än tydligare av följande hypotes: "Etos kanskeär den felande länken mellan existensbetingelser (definierade i termer av inkomst,socioekonomisk kategori, utl:iildningsnivå etc) och barnalstringsbeteenden. " (Op. cit., p. 70)221 I "Logique interne ...", 1959, använde Bourdieu esprit och intention som synonymabegrepp (p. 43). I ett nytillkommet tillägg i Sociologie de l'Algerie, 2 upp!. 1961, p. 11,nämndes att det traditionella kabyliska samhällets "djupa intention" kanske är inriktad motrelationer mellan människor, varigenom människans kamp mot naturen hamnar i bakgrunden.Sådana "tunga" användningar av termen intention försvinner snart ur Bourdieus författarskap;han avgränsar sig med andra ord från terminologi som suggererar att människors intentionerär orsaker till deras beteende. Ett exempel på hur Bourdieu tonade ned intentionernasbetydelse var en passage i Le deracinement, 1964, p. 111, om de till de strategiska byarnadeporterade bönderna, varav somliga, men blott "som en intention", håller fast vid dettraditionella samhällets ordning och andra, även de "som en intention", redan förnekat dentraditionella ordningen och nu tar chansen att göra sig kvitt den. Exemplet illustrerarBourdieus ståndpunkt att det är mycket som skall till för att en intention skall realiseras.222 I J.-M. Dallets postuma arbete från 1982 om det kabyliska språket ges översättningen"naivitet, enkelhet" (se p. 588; Dallets transkription lyder "neyya"). Bourdieus diskussion omniya återfinns ~.å s~?o~a 85-93 i L~ deracinement, 1964, och är v~ ~ärd en grundlig läsningeftersom han har forsokte komma at något som han senare regelmassIgt skulle benämnahabitus. Ordet niya är nästan omöjligt att översätta, konstaterade Bourdieu. Det avser "ettsärskilt sätt att vara och att handla, en permanent; generell och överförbar disposition iförhållande till världen och till andra människor" (op. cit., p. 88). Kabylerna använde det (iförbindelser som bu-niya, ungefär: en rättfram, enkel, okonstlad, rättskaffens man) för attbeteckna det som utmärker en man som lever upp till alla de krav vilka av tradition ställs påen bonde. I det traditionella kabyliska samhället "kommer niya inte till uttryck annat än ibeteendenas och sättens språk. Bönderna har inget behov av att utlägga ordets innehåll ty detbetecknar summan av de intentioner, attityder och beteenden vilka tillkommer en bonde pågrund av hans ställning och som i sin tur utgör en bekräftelse på denna hans ställning och påett avgörande sätt bidrar till att definiera bondelivet". Förr, när det traditionellabondesamhället var den enda kända världen, kunde man inte tänka sig något annat sätt attv~~ (det ~:,isterade d~.inget egen~igt motsll:t~ord till niya). Att många algerier på senare tidbOIjat anvanda ordet for att lovpnsa de tradItionella bondedygderna, tolkade Bourdieu som ettuttryck för en samhällsförändring där bondelivet förlorat sin självklarhet. Bönderna hadeupptäckt att deras sätt att leva upp till kraven på en fullkomnad man inte var det endamöjliga, en upptäckt som åtföljdes av att de blev medvetna om bondelivets villkor ochb?rjade att explicit. formul.~ra ~e etis~ pos~lat som utgjorde grunden för detta slags liv (op.Clt., p. 90). BoutdIeus utlaggmng av mneborden hos berberspråkens niya kan således läsassom ett slags prototyp till hans habitusbegrepp. Det rör sig om grundläggande, tröga ochgeneraliserbara dispositioner, som Bourdieu i sina tidiga studier närmade sig genom attstudera den etos som kommer till uttryck i människors attityder och handlande en etos somkan vara så till den grad införlivad att människorna är oförmögna att formuler~ den i ord somen explicit etik. Dispositionerna blir inte synliga så länge det råder samklang mellan dem ochden sociala omgivningen (mellan habitus och fålt, för att använda Bourdieus senareterminologi). Därför har Bourdieu ofta, som i denna tidiga analys av algeriernas förändradesätt att handskas med begreppet niya, valt att studera situationer som karaktäriseras av attgamla dispositioner kolliderar med nya sociala omgivningar. I sådana situationer blirdisp?sitionern~ till ett pr~ble~.för de berörda: I!.län!liskor blir påtagligt och ofta plågsamtpåmmda o~ sm~ ~gna disposItione:, ~h ~edmanmsk~rna uPl?märksammar det särskiljandehos dessa dIspoSItioner (de modernIstiskt smnade algenerna blir varse de till niya knutnaalgeriska böndernas habitus. Även termen habitus förekom som nämnts någragånger.Det begrepp habitus som Bourdieus skulle komma att utveckla fungerade somett slags mellanled som så att säga bröt direktkopplingen mellan "yttre" och"inre", mellan samhällets normsystem och individernas internalisering avsamma normsystem, mellan den allmänna "kulturen" och individernas"attityder". Dessutom innebar det utvecklade habitusbegreppet en brytning medsociologins tendens att skänka företräde åt den intellektuella eller i snäv meningkognitiva präglingen; sociologer (och även i allra högsta grad Bourdieu i sinaallra tidigaste etnologiska studier) har ofta ägnat mer uppmärksamhet åt denormer som låter sig formuleras språkligt223 än åt de oartikulerade och kanskeoartikulerbara principer som styr människors tänkande och handlande.2.2.3 Den första genomförda habitusanalysenDen första genomförda analysen av habitus som system av förkroppsligadedispositioner publicerades 1962, då Bourdieu i en drygt hundrasidig uppsats isommarnumret av Etudes rurales (varav ett kortare utdrag infördes iaugustinumret av Les temps modernes) redovisade resultaten från sin studie avungkarlarna på den bearnesiska landsbygden. Eftersom denna för utvecklingenav Bourdieus sociologi utomordentligt viktiga studie i dag tycks tämligenbortglömd - den har heller aldrig översatts till något annat språk - finns det skälatt här återge något av dess innehåll.Bourdieu hade, med sina första erfarenheter av etnologiska undersökningar iAlgeriet i bagaget, under några perioder år~n 1959 och 196()224 studeratförhållanden i en jordbrukarmiljö i sitt eget land. I uppsatsen ställde haninledningsvis frågan varför mansöver~kottet, den stora ande1en äldre ungkarlar,upplevdes som ett nyuppkommet hot och ett uttryck för den moderna tidensinbrott och den gamla ordningens sönderfall, när statistikens kalla siffror visadeatt problemet inte alls var någon nyhet. Detta dubbla perspektiv behöll Bourdieui hela uppsatsen: "Sociologins första uppgift är kanske att rekonstituera dentotalitet utifrån vilken man kan upptäcka enheten mellan individens subjektivamedvetande om det sociala systemet och den objektiva strukturen hos dettatraditionella dygderna och uppfattar dessa som löjliga kvarlevor). Och forskaren erhåller godamöjlighet att studera effekterna av dispositioner som dessförinnan, så länge de var merfriktionsfritt inkuggade i människornas praktiker, framträtt mindre tydligt.223 Ett bekant svenskt exempel, Torgny Segerstedts normteori, utgör en extrem version avdetta slags sociologisk teori som enbart fäster avseende vid medvetna normer, och till ochmed enbart sådana som uttryckes explicit i språket.224 Enligt uppgifter i "Celibat...", 1962, p. 32 not l; "Les relations ... ", 1962, p. 307.