Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

486 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIhand i handske till de ovannämnda behoven.Jag använder här uttrycket "Benzecri-traditionen" för att beteckna dennaströmning. I Frankrike talar man oftast om "analyse des donnees". Under dennarubrik publicerades 1973 traditionens grundstenar, två samlingsvolymer233 därBenzecri och ett sjuttiotal medarbetare presenterade metodernas teoretiskafundament och exempel på tillämpningar, resultatet av ett samarbete medspecialister inom en lång rad discipliner: lingvistik, psykologi, sociologi,ekonomi, zoologi, kemi, medicin, arkeologi och många fler.Som särskilt användbar för bl.a. samhällsvetenskapliga syften betraktar. Benzecri och hans efterföljare den geometriska variant av faktoranalys234 sombygger på chi2-metrik (avstånden mellan punkterna är chi2-avstånd) och som degav namnet analysejactorielle des correspondances, eller kortare: analyse descorrespondances.Den första offentliga presentationen av de ideer som skulle leda fram tillkorrespondensanalysen lär ha skett i samband med Benzecris föreläsningsserievid College de France 1963.235 Ideerna hade enligt Benzecris egenhistorieskrivning vuxit fram i protest mot tidens dominerande lingvistiska teori,nämligen Chomskys deduktionistiska teser. Benzecri önskade skapa en induktivmetod för analys av lingvistiska data. Han ville rensa forskningsarbetet frånvarje aprioriskt antagande - Chomskys deduktionistiska principer är ett exempel- om språkets natur. Den metod han föreställde sig skulle låta lingvisten samlastora mängder lingvistiska (morfologiska, semantiska och stilistiska) data i enenda stor tabell, för att därur på induktivt maner dra slutsatser om språketsstruktur .236Det var enligt egen uppgift237 i detta sammanhang, i sitt arbete med denmatematiska lingvistikens problem vid Universitetet i Rennes i början avsextiotalet, som Benzecri utvecklade sina ideer om utforskandet av strukturenhos en uppsättning multivariata data, ideer som kom att ligga till grund för denkorrespondensanalytiska metoden. Benzecri framhåller gärna att denna franskautveckling skedde oberoende av jämförbara insatser inom japansk ochanglosaxisk statistisk teori.238233 L 'analyse des donnees. I. La taxinomie, 1973 (4 uppl. 1984), samt L 'analyse des donnees.II. L'Analyse des correspondances, 1973 (4 uppl. 1982).234 Inom den anglosaxiska inflytandesfåren avser vi med ordet "faktoranalys" ofta enbart denklassiska faktoranalysen med rötter i psykologin. I Frankrike avses ävenprincipalkomponentanalys och korrespondensanalys, se vidare de terminologiska noteringarnanedan.235 Enligt Benzecri, 1977, pp. 9, 27.236 Op. cit., pp. 10f, 19.237 Op. cit., p. Il.238 Bland de insatser som direkt föregrep korrespondensanalysennämner Benzecri särskiltKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 487Ett mycket enkelt exempel på en lingvistisk tillämpning av tanken ärföljande239 • Vi har två mängder av data, å ena sidan samtliga personer i RacinesPhedre, å andra sidan de fyrtio ord som oftast yttras i dramat. Enkorrespondensanalys av dessa två mängder kan i kondenserad form visa hur oftadramats personer använder orden och hur ofta orden används av personerna. Engrafisk endimensionell representation av analysens resultat visar en axel, där vi iena änden finner huvudpersonen Phedre och orden "tu", "assez" , "je" och iandra änden Theramene och orden "Madame", "Vous" .Detta är det enklaste tänkbara exempel på det sätt att arbeta som vi återfinneri Bourdieus och hans medarbetares korrespondensanalyser . Deras förstapublicerade analyser ("Anatomie du golit", 1976) gällde olika sociala grupperslivsstil och smak. I grafen över den dominerande klassens smak240 förekom enaxel med bl.a. "Das wohltemperierte Klavier" och "Kunst der Fuge" i ena ändenoch "DonauweIlen" i andra änden. Samma axel representerade också enfördelning av de sociala grupperna: i ena änden grupper som bygger sinställning i huvudsak på innehav av kulturellt kapital (universitetslärare,konstnärer), i andra änden den ekonomiska bourgeoisien.241 Även om dennamultivariata analys givetvis var mer komplex och variablerna synnerligenjapansk metodutveckling under femtiotalet (op. cit., p. 18) samt Louis Guttmans arbeten frånoch med början av fyrtiotalet om skalor för kvalititiva data (op. cit., pp. 17f), som föregrepden multipla korrespondensanalysen (med fler än två kvalitativa variabler). Benzecri hävdardock att han inte kände till dessa föregångare (med undantag Iör Guttman) när han utveckladesin korrespondensanalytiska metod (1977, p. 18). Enligt egen uppgift (orubr. text i Anneepsychologique, 1976, p. 142) var det först i samband med förberedelsearbetet för denhistoriska översikt som först publicerades som en artikelserie i de två första årgångarna 1976-77 av Les Cahiers de l'Analyse des Donnees som Benzecri skaffade sig förstahandskännedomom "psykologernas faktoranalys".Under perioden omedelbart innan Guttmans nämnda insatser hade H. O. Hirschfelt (ävenbekant under sitt engelska namn H. O. Hartley) och R. A. Fisher föreslagit sätt att beräknaegenvärden och faktorer som har beröring med korresponden~analysen, men de behandladeblott tabeller med små datamängder och betraktade faktorerna som numeriska mått vilka tillätberäkning av korrelationskoefficienter för matrisens rader och kolumner (Benzecri, 1977, p.18). Bland anglosaxiska föregångare synes Benzecri ha känt sig mest befryndad med L.Guttman; i dennes tidiga arbeten fann Benzecri en filosofi som han kunde acceptera, vilketinte var fallet med merparten av (anglosaxisk) statistik (enl. orubr. text i Anneepsychologique, 1976, p. 142). Vad gäller den binära korrespondensanalysen (två variabler)har dock Lebart och Morineau främst hänvisat till Fishers nämnda arbete med contingencytables (Lebart et al, 1977, p. 47), och vad gäller den multipla korrespondensanalysen (fler äntvå variabler) till Cyril Burts arbete från början av femtiotalet med faktoranalys av kvalitativadata (op. cit., 1977, p. 123).239 Exemplet återfinns i Benzecri et al, 1984 [1973], pp. 20ff. I läroboken Benzecri ochBenzecri, 1984 [1980], pp. 3ff, återfinns ett liknande något mer komplicerat exempel: en stortabell med 30 kolumner, en kolumn för var och en av Molieres komedier, och 108 raderrepresenterande lika många glosor som förekommer i dessa stycken.240'" Anatomie du gout", 1976, grafen p. 46.241 Op. cit., grafen på det till p. 46 fogade transparenta bladet.