Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

92 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI(både vad gällde företagets legitimitet och forskningens inriktning) snararestödde sig på arvet efter durkheimianerna och, något senare, på den historiskaepistemologin än på Levi-Strauss.2.4.6 MarxismenFör att förstå marxismens ställning i Frankrike under femtiotalet och sextiotaletbör vi hålla i minnet att Marx lästs med avsevärd fördröjning och synnerligenselektivt. Det vanliga bruket av Marx var ideologiskt och politiskt. Marxismenhade haft stor betydelse inom det intellektuella fältet alltsedan andra världskriget- och inte minst bland khfigneux och studenter som var motståndare tillkolonialkriget i Algeriet - men var nära knuten till de kommunistiska rörelserna.Det har sagts att för kommunistpartiet fick marxismen ersätta sociologin, och attmarxismen under den första efterkrigstiden utgjorde ett hinder för sociologin.247Före althusserianernas framträdande under sextiotalets första hälft betraktadesmarxismen knappast som en vetenskaplig tradition av betydenhet, och ävenalthusserianernas marxism var under åtskilliga år tätt knuten till det stridernainom det politiska fältet248. Att Althusser dessutom införde Marx påpensumlistorna var förvisso en sensation249, men det är värt att notera den tidigaalthusserianismens karaktär av utspel inom det filosofiska fältet. I centrum avdet sociologiska fältet hade Gurvitch under ett antal år representerat en,visserligen ganska vag, affinitet med den marxistiska traditionen, men det bredagenombrottet för försöken att använda marxismens redskap i sociologiskaanalyser synes ha inträffat först i och med 1968 års händelser.247 A. Drouard, 1985, p. 173.248 Därför var det en stor händelse när Althusser tog avstånd från stalinismen (se särskiltAlthussers förord till Dominique Lecourts bok om Trofim Lysenko, Histoire reelle d'unescience proletarienne. Paris: Maspero 1976).249 För såväl filosofistudenterna som partikadern tycks Althussers dekret att Marx skulle läsasha framstått som en innovation av stora mått: "han införde Marx på kurslistan. Otroligt!Ingen hade vågat göra det inom det kanoniska Universitet - i Sorbonnes filosofiska repertoaråberopades författaren till Die heilige Familie blott som en zombie som raskt kunde avfärdas.Ingen hade heller vågat det inom kommunistpartiet, där sega handböcker ellerpopulariseringar, kraftigt sockrade av generationer av appar~ttjiker, fått ersätta införingen imästarens tänkande." Så minns Robert Linhart, antagen till Ecole normale superieure 1963och snart en ledande gestalt bland de hårda althusserianerna, sitt intryck av Althussersundervisning (enligt Hamons och Rotmans krönika över sextiotalets studentgeneration, 1987,p.259).2.4.7 FenomenologinKapitel I. Bakgrunden 93Det är ingen tillfällighet att vi redan behandlat fenomenologin i samband meddiskussionen av det filosofiska fältet. Ä ven om fenomenologin var enutomordentligt inflytelserik strömning för hela det intellektuella livet i Frankrikeunder den period vi här beaktar, så var det inom filosofin som den intellektuellafronten stod att finna. Förvisso förekom även sociologer som försökte ympa sinegen disciplin med fenomenologiska perspektiv - eller som till och med en gångi världen medverkat till importen av den tyska fenomenologim5o - menfilosofernas övertag bidrog sannolikt till att den franska sociologin inte uppvisarde mer profilerade fenomenologiska skolor som under denna period växte fram ivissa andra länder25I ; i Frankrike innebar filosofins dominans översamhällsvetenskaperna att förtrogenhet med fenomenologin minst av allt var entillgång med vars hjälp unga ambitiösa sociologer kunde utmärka sig. Dessutomtalar vi här om en generation av intellektuella som strävade efter att finna vägarut ur den art av fenomenologi som i Frankrike kommit att legeras medsubjektsfilosofin.2.4.8 Utredningssociologin och den amerikanska empirismenUnder efterkrigstiden klövs den franska sociologin i å ena sidan enuniversitetsbaserad sociologi, mer eller mindre rotad i filosofin, och enempiristisk sociologi252 av amerikanskt märke å den andra. Empirismens250 Georges Gurvitch, som trettio år senare skulle komma att bli en institutionellt synnerligencentralt placerad sociolog, gav 1928-30 en serie öppna föreläsningar vid Sorbonne omsamtida tysk filosofi, utgivna i bokform under titeln Les Tendances actuelles de laPhilosophie allemande, 1930. Boken inleddes med ett kapitel om HusserI och avslutades medett om Heidegger. .251 Exempelvis den breda våg av fenomenologiskt inspirerad sociologi som i USA från slutetav sextiotalet utgått särskilt från Alfred Schiitz' lärjungar och lärjungars lärjungar. Ettvästtyskt exempel är den anmärkningsvärda fenomenologiska prägeln (med dess inriktning på"arbetarnas medvetenhet") hos den industrisociologi som Hans Paul Barth och andrautvecklade under femtiotalet och som fick sin fortsättning med Horst Kerns och MichaelSchumanns riktningsgivande undersökningar under senare 'hälften av sextiotalet.252 Med "empirism" avser jag här kort sagt samhällsvetenskapliga strömningar som "låter datatala". Inom dessa traditioner har man vanligen låtit vetenskapligheten garanteras av bestämdaprocedurer för urval, insamling och presentation av data. Med data avses då resultat avobservationer; man har i hög grad avstått från att konstruera sina objekt. Ä ven slutsatsernahar ofta legitimerats med hänvisning till bestämda, ofta formaliserade tekniker för dataurval,hypotesprövning etc. Jag använder säledes ordet "empiristisk" i kunskapsteoretisk mening(motsatsordet är "rationalistisk"). Att jag undvikit den annars vanliga benämningen"positivistisk" beror framför allt på att jag i detta arbete valt att reservera ordet "positivism"för Comte-traditionen samt (i sammansättningen "den logiska positivismen") förWienkretsens vetenskapsfilosofi och dess närmaste efterföljare. Ytterligare en alternativ term,