Berit Zachrisen

ena sidan Hans-Georg Gadamer och hermeneutiken, å andra sidan Jürgen
Habermas och ideologikritiken.» (Ricoeur 1988 s. 101-102.) Ricoeur tar
utgangspunkt i deres syn på tradisjonen.: «Som kontrast till den positiva
värderingen av traditionen inom hermeneutiken står den misstänksamma
inställningen inom ideologikritiken, som i traditionen enbart ser en
systematisk förvrängning av kommunikationen, ett resultat av ett illegitimt
våldsutövande.» (Ricoeur ibid. s. 103.) Ricoeur kaller Gadamers syn for
‘traditionshermeneutik.’ Den kjennetegnes av respekt og vilje til lydighet
ovenfor teksten og har, i følge Ricoeur, sin bakgrunn i tolkningen av religiøse
skrifter. Ideologikritikken har sine røtter tilbake hos Marx, Nietzsche og
Freud. Her blir fortolkning sett på som et forsøk på å avsløre eller
gjennomskue en tekst. Det er de ‘skjulte’ meningene bak teksten, og den
bevissthet som var opphavet til teksten man forsøker å avsløre. Den første
retningen er opptatt av å få tak på tekstens mening. Den andre å avsløre, rive
ned illusjonene og avdekke løgner.
Slik Ricoeur utlegger Gadamer kan det også ligge en kritisk holdning i
Gadamers syn på tradisjonens autoritet: «Auktoriteten får sin rätta innebörd
genom att bidra till att ett fritt omdöme mognar fram: ‘att acceptera en
auktoritet’ innebär då också att man kritiskt granskar och ifrågasätter den.»
(Ricoeur 1988 s. 118.) Avstanden mellom Gadamer og Habermas blir for
Ricoeur ikke uoverstigelig. Han vil gi plass til begge synspunktene.: «Jag er
beredd att med Gadamer säga, att var och en av de båda teorierna talar utifrån
olika orter, men att var och en kan erkänna den andres anspråk på
universalitet på ett sätt som markerar den enes plats i den andres struktur.»
(Ricoeur ibid. s. 104.)
Gadamer påpekte at ingen kan påberope seg retten til å eie sannheten eller den
korrekte forståelsen av en tekst. En person kan få bedre tak på visse sider ved
en tekst enn en annen, men kan overse andre. Kanskje nettopp fordi man ser
noe andre ikke har sett, mister man av syne noe de så. Dette prosjektet har
f.eks. lagt stor vekt på planleggingsfasen i rammeleken og den mulighet som
her ligger for kognitiv stimulering. Kanskje fører denne fokusering til at
andre, viktige sider ved rammeleken blir oversett, eller tonet for mye ned.
For å lykkes i en tolkningsprosess er det i følge Gadamer, viktig at vi klarer å
stille de rette spørsmål til teksten. For å finne disse må vi reflektere over
hvilke spørsmål teksten selv forsøker å besvare. Hos Gadamer uttrykkes dette
så generelt som: «There is no proposition that does not represent a type of
answer. Therefore, there is no understanding of any proposition that does not
22