Nya testamentet - Logosmappen

10. CAPITLET
De sjutio Lärjungar. Ordets lopp. Lifsens väg. Marthe
bekymmer.
1. Sedan skickade Herren andra sjutio;
och sände två och två framför sig, i alla
städer och rum, dit han komma ville;
2. Och sade till dem: Säden är stor, men
arbetarena äro få; beder fördenskull
sädenes Herra, att han utsänder arbetare i
sina säd.
3. Går; si, jag sänder eder såsom lamb
ibland ulfvar.
4. Bärer ingen säck, ej heller skräppo, ej
heller skor; och helser ingen i vägen.
5. Uti hvad hus I kommen, säger först:
Frid vare desso huse.
6. Och om der någor är fridsens barn, så
skall eder frid blifva på honom; hvar ock
icke, så kommer han till eder igen.
7. Uti det samma hus blifver, äter och
dricker hvad eder föresätts; ty arbetaren är
sin lön värd. Går icke utu hus i hus.
8. Och uti hvad stad I kommen, och de
anamma eder, äter hvad eder föresätts;
9. Och görer de sjuka helbregda, som der
äro, och säger till dem: Guds rike är
kommet hardt när eder.
10. Uti hvad stad I kommen, och de icke
anamma eder, så går ut på hans gator och
säger:
11. Det stoft, som lådde vid oss af edar
stad, skake vi af på eder; dock skolen I
veta, att Guds rike var kommet hardt när
eder.
12. Jag säger eder, att Sodome skall
drägeligare varda på den dagen, än dem
stadenom.
13. Ve dig, Chorazin; ve dig, Bethsaida;
ty hade sådana krafter varit gjorda uti Tyro
och Sidon, som de gjorde äro uti eder,
länge sedan hade de suttit uti säck och
asko, och gjort syndabättring.
14. Dock skall Tyro och Sidoni
drägeligare varda på domenom än eder.
15. Och du, Capernaum, som upphäfven
äst allt intill himmelen, du skall nedstört
varda till helvete.
LUCE EVANGELIUM
96
16. Hvilken eder hörer, han hörer mig;
och den eder föraktar, han föraktar mig;
men den mig föraktar, han föraktar honom
som mig sändt hafver.
17. Men de sjutio kommo igen med
glädje, och sade: Herre, djeflarna äro oss
ock underdånige i ditt Namn.
18. Då sade han till dem: Jag såg Satanam
falla af himmelen, såsom en ljungeld.
19. Si, jag hafver gifvit eder magt att
trampa på ormar och scorpioner, och öfver
all fiendans kraft; och eder skall intet varda
skadandes.
20. Dock fröjder eder icke deraf, att
andarna äro eder underdånige; utan fröjder
eder, att edor namn äro skrifven i
himmelen.
21. I samma stundene fröjdade sig Jesus i
Andanom, och sade: Jag prisar dig, Fader,
himmelens och jordenes Herre, att du
hafver detta fördolt för de visa och kloka,
och hafver det uppenbarat för de
fåkunniga; ja, Fader; ty så hafver varit
behageligit för dig.
22. All ting äro mig antvardad af minom
Fader; och ingen vet ho Sonen är, utan
Fadren; och ho Fadren är, utan Sonen och
den som Sonen vill det uppenbara.
23. Och han vände sig om till sina
Lärjungar afsides, och sade: Salig äro de
ögon, som se det I sen.
24. Ty jag säger eder: Månge Propheter
och Konungar åstundade se det I sen, och
fingo dock icke set; och höra det I hören,
och fingo dock icke hörat.
25. Och si, en lagklok stod upp, och
frestade honom, sägandes: Mästar, hvad
skall jag göra, att jag må få evinnerligit lif?
26. Då sade han till honom: Hvad är
skrifvet i lagen? Huru läs du?
27. Svarade han, och sade: Du skall älska
din Herra Gud, af allt ditt hjerta, och af
allo dine själ, och af alla dina krafter, och
af allom dinom håg; och din nästa, såsom
dig sjelf.
28. Då sade han till honom: Rätteliga
svarade du; gör det, så får du lefva.