Nya testamentet - Logosmappen

27. Och han skall säga: Jag säger eder, jag
vet intet af eder, hvadan I ären; går ifrå
mig, alle I ogerningsmän.
28. Och der skall vara gråt och
tandagnisslan; när I fån se Abraham, Isaac
och Jacob, och alla Propheterna, i Guds
rike; och eder utdrifvas.
29. Och de skola komma ifrån östan och
vestan, och nordan och sunnan, och skola
sitta till bords i Guds rike.
30. Och si, det äro någre ytterste, som
skola varda de främste; och någre främste,
som skola varda de ytterste.
31. Samma dagen gingo någre Phariseer
fram, och sade till honom: Skynda dig, och
gack hädan; ty Herodes vill dräpa dig.
32. Då sade han till dem: Går, och säger
dem räfvenom: Si, jag utdrifver djeflar,
och helar i dag, och i morgon; och tredje
dagen varder det ändadt med mig.
33. Dock likväl måste jag ännu vandra i
dag, och i morgon, och öfvermorgon; ty
det kan icke vara, att en Prophet förgås
annorstädes än i Jerusalem.
34. Jerusalem, Jerusalem, du som dräper
Propheterna, och stenar dem som sändas
till dig; huru ofta ville jag församla din
barn, likavisst som foglen sitt näste under
sina vingar; och I villen icke?
35. Si, edart hus skall varda eder öde; och
säger jag eder, att I skolen icke se mig,
tilldess tiden kommer, att I varden
sägande: Välsignad är han, som kommer i
Herrans Namn.
LUCE EVANGELIUM
104
14. CAPITLET
Vattusigtig. Bordlexa. Stor nattvard. Rätt Lärjunge.
1. Och det hände sig, att han kom uti ens
mans hus, som var en öfverste för de
Phariseer, om en Sabbath, till att få sig
mat; och de vaktade på honom.
2. Och si, en vattusigtig menniska var
der för honom.
3. Då svarade Jesus, och sade till de
lagkloka och Phariseer: Må man någon
hela om Sabbathen?
4. Och de tigde. Men han tog honom till
sig, och gjorde honom helbregda; och lät
gån.
5. Och han svarade, sägandes till dem:
Hvilkens edars åsne eller oxe faller uti
brunnen, och går han icke straxt till att
draga honom ut, om Sabbathsdagen?
6. Och de kunde intet svara honom
dertill.
7. Då sade han ock till dem, som budne
voro, en liknelse; märkandes, huru de
sökte efter att sitta främst, sägandes till
dem:
8. När du blifver buden af någrom till
bröllop, så sätt dig icke i främsta rummet;
att icke tilläfventyrs någor kommer, som
buden är af honom, och är ärligare än du;
9. Och då kommer han, som både dig
och honom budit hafver, och säger till dig:
Gif denna rum; och då måste du med blygd
begynna sitta ned bätter;
10. Utan heldre, när du varder buden,
gack, och sätt dig i yttersta rummet; att, då
han kommer, som dig budit hafver, må han
säga till dig: Min vän, sitt upp bätter; och
då sker dig heder för dem, som der med
dig till bords sitta.
11. Ty hvar och en, som upphöjer sig, han
skall varda förnedrad; och den sig
förnedrar, han skall varda upphöjd.