Nya testamentet - Logosmappen

12. Och den fjerde Ängelen basunade;
och tredje parten af solene vardt slagen,
och tredjeparten af månan, och tredjeparten
af stjernorna, så att tredjeparten af dem
vardt förmörkrad, och tredjedelen af dagen
intet skina kunde, och af nattene
sammalunda.
13. Och jag såg, och hörde en Ängel, som
flög midt igenom himmelen, och sade med
höga röst: Ve, ve, ve dem som bo på
jordene, för de andra röster af de tre
Änglars basuner, som ännu basuna skola.
JOHANNIS UPPENBARELSE
356
9. CAPITLET
Femte och sjette Ängelen basuna, deras ve.
1. Och den femte Ängelen basunade; och
jag såg ena stjerno falla af himmelen på
jordena; och honom vardt gifven nyckelen
till afgrundens brunn.
2. Och han upplät afgrundens brunn, och
der uppgick en rök, såsom af en stor ugn;
och solen och vädret vordo förmörkrad af
brunsens rök.
3. Och utu röken kommo gräshoppor på
jordena; och dem vardt gifven magt, såsom
scorpioner på jordene magt hafva.
4. Och vardt sagdt till dem, att de icke
skulle göra gräset på jordene skada, icke
heller något det grönt var, icke heller något
trä; utan allena menniskorna, de som icke
hade Guds tecken i sin anlete.
5. Och dem vardt gifvet, att de icke
skulle döda dem; utan att de skulle qvälja
dem i fem månader; och deras qval var
såsom qval af scorpion, då han hafver
stungit menniskorna.
6. Och i de dagar skola menniskorna
söka efter döden, och skola icke finna
honom, och de skola begära dö, och döden
skall fly ifrån dem.
7. Och de gräshoppor äro lika de hästar,
som till krigs beredde äro, och på deras
hufvud såsom kronor gulde lika, och deras
ansigte såsom menniskors ansigte.
8. Och de hade hår såsom qvinnohår,
och deras tänder voro såsom lejons;
9. Och hade pansar såsom jernpansar,
och bullret af deras vingar såsom
vagnsbuller, der månge hästar löpa till
krigs;
10. Och hade stjertar såsom scorpioner,
och gaddar voro i deras stjertar; och deras
magt var till att qvälja menniskorna i fem
månader;
11. Och hade öfver sig en Konung, en
Ängel af afgrunden, hvilkens namn på
Ebreisko heter Abaddon, på Grekisko
Apollyon.
12. Ett Ve är framfaret, och si, här komma
ännu tu annor Ve efter.