Nya testamentet - Logosmappen

10. CAPITLET
Ägta skilnad. Små barn. Rikas fara. Zebedei söner.
Bartimeus.
1. Och då han stod upp dädan, kom han
uti Judee landsändar, vid sidon af Jordan.
Och folket församlades åter till honom;
och åter lärde han dem, såsom hans seder
var.
2. Då gingo de Phariseer till, och frågade
honom: Är det ock mannenom lofligit
skilja sina hustru ifrå sig? frestande
honom.
3. Då svarade han, och sade till dem:
Hvad hafver Mose budit eder?
4. Sade de: Mose tillstadde skrifva ett
skiljobref, och öfvergifva henne.
5. Svarade Jesus, och sade till dem: För
edor hjertas hårdhets skull skref han eder
detta budet.
6. Men af första skapelsen hafver Gud
gjort dem man och qvinno;
7. Fördenskull skall man öfvergifva sin
fader och moder, och blifva vid sina
hustru;
8. Och de tu varda ett kött; så äro de nu
icke tu, utan ett kött.
9. Hvad Gud hafver tillhopafogat, det
skall menniskan icke åtskilja.
10. Och i huset frågade hans Lärjungar
honom på nytt om samma ärende.
11. Och han sade till dem: Hvilken som
skiljer sina hustru ifrå sig, och tager ena
andra, han bedrifver hor emot henne.
12. Och om qvinnan öfvergifver sin man,
och tager en annan, hon bedrifver hor.
13. Och de hade barn till honom, att han
skulle taga på dem; men Lärjungarna
näpste dem, som dem fram hade.
14. Men när Jesus det såg, vardt han
misslynt, och sade till dem: Låter barnen
komma till mig, och förmener dem icke; ty
sådana hörer Guds rike till.
15. Sannerliga säger jag eder; Hvilken
som icke undfår Guds rike såsom ett barn,
han kommer der aldrig in.
MARCI EVANGELIUM
63
16. Och han tog dem upp i famnen, och
lade händerna på dem, och välsignade
dem,
17. Och då han dädan utgången var på
vägen, lopp en till, och föll på knä för
honom, och frågade honom: Gode Mästar,
hvad skall jag göra, att jag måtte få
evinnerligit lif?
18. Men Jesus sade till honom: Hvi kallar
du mig godan? Ingen är god utan en, det är
Gud.
19. Budorden vetst du: Du skall icke
bedrifva hor: Du skall icke dräpa: Du skall
icke stjäla: Du skall icke tala falskt
vittnesbörd: Du skall ingen bedraga: Ära
din fader och moder.
20. Då svarade han, och sade till honom:
Mästar, det hafver jag allt hållit utaf min
ungdom.
21. Jesus såg på honom, och älskade
honom, och sade till honom: Ett fattas dig;
gack bort, sälj allt det du hafver, och gif de
fattiga, och du skall få en skatt i himmelen;
och kom, följ mig, och tag korset uppå dig.
22. Och han vardt bedröfvad af talet, och
gick bort sörjandes; ty han hade många
ägodelar.
23. Och Jesus såg sig om, och sade till
sina Lärjungar: Huru svårliga kunna de
rike komma in uti Guds rike!
24. Men hans Lärjungar vordo förskräckte
af hans ord. Då svarade åter Jesus, och
sade till dem: Huru svårt är det, kära barn,
dem som sätta sina tröst på sina rikedomar,
ingå uti Guds rike.
25. Lättare är en camel gå igenom ett
nålsöga, än en rik gå in uti Guds rike.
26. Men de förundrade sig öfvermåtton,
och sade vid sig sjelfva: Ho kan då varda
salig?
27. Men Jesus såg på dem, och sade: För
menniskom är det omöjeligit; men icke för
Gud; ty när Gudi äro all ting möjelig.
28. Och Petrus begynte säga till honom:
Si, vi hafve öfvergifvit all ting, och följt
dig.