Nya testamentet - Logosmappen

13. Ingen tjenare kan tjena två herrar; ty
antingen skall han hata den ena, och älska
den andra; eller ock hålla sig intill den ena,
och förakta den andra. I kunnen icke tjena
Gudi och Mammon.
14. Allt detta hörde ock de Phariseer, som
girige voro, och gjorde spe af honom.
15. Och han sade till dem: I ären de som
gören eder sjelfva rättfärdiga för
menniskom; men Gud vet edor hjerta; ty
det som för menniskom högt är, der
stygges Gud vid.
16. Lagen och Propheterna hafva
propheterat intill Johannem; ifrå den tiden
varder Guds rike förkunnadt genom
Evangelium, och hvar man gör våld på det.
17. Men snarare skola himmel och jord
förgås, än en titel af lagen falla.
18. Den der öfvergifver sina hustru, och
tager ena andra, han bedrifver hor; och den
der tager henne, som af mannen
öfvergifven är, han bedrifver hor.
19. Det var en riker man, som klädde sig i
purpur och kosteligit linkläde, och lefde
hvar dag kräseliga.
20. Och det var ock en fattig, benämnd
Lazarus, den der låg för hans dörr, full med
sår;
21. Begärandes släcka sin hunger af de
smulor, som föllo af dens rika mansens
bord. Dock kommo hundar, och slekte
hans sår.
22. Så hände det sig, att den fattige blef
död, och vardt förder af Änglarna uti
Abrahams sköt. Blef ock den rike död, och
vardt begrafven.
23. Som han nu i helvetet och i pinone
var, lyfte han sin ögon upp, och fick se
Abraham långt ifrån, och Lazarum i hans
sköt;
24. Ropade han, och sade: Fader
Abraham, varkunna dig öfver mig, och
sänd Lazarum, att han doppar det yttersta
af sitt finger i vatten, och svalar mina
tungo; ty jag pinas svårliga i denna
låganom.
LUCE EVANGELIUM
108
25. Då sade Abraham: Min son, tänk
uppå, att du hade godt medan du lefde, och
Lazarus hade deremot ondt; men nu hafver
han hugnad, och du pinas.
26. Och öfver allt detta, är emellan oss
och eder befäst ett stort svalg, så att de,
som vilja fara hädan till eder, de komma
dess icke vid; ej heller fara dädan, och
hitöfver till oss.
27. Då sade han: Så beder jag då dig,
fader, att du sänder honom uti mins faders
hus;
28. Ty jag hafver fem bröder, att han
förvarar dem, att de ock icke komma uti
detta pinorummet.
29. Sade Abraham till honom: De hafva
Mosen och Propheterna, höre dem.
30. Då sade han: Nej, fader Abraham;
men kommer någor till dem af de döda, då
bättra de sig.
31. Då sade han till honom: Höra de icke
Mosen och Propheterna, så tro de icke
heller, om någor af de döda uppstode.