Nya testamentet - Logosmappen

11. CAPITLET
Christi intåg, hunger, nit. Trones kraft. Phariseernas
fråga.
1. Och då de kommo in mot Jerusalem,
till Bethphage och Bethanien, vid
Oljoberget, utsände han två af sina
Lärjungar;
2. Och han sade till dem: Går i byn, som
för eder är; och straxt I kommen derin,
varden I finnande en fåla bunden, der ännu
ingen menniska på sutit hafver; löser
honom, och hafver honom hit.
3. Och om någor säger till eder: Hvi
gören I detta? säger: Herren behöfver
honom; och då skall han straxt sända
honom hit.
4. Så gingo de bort, och funno fålan
bunden för dörrene, vid vägamotet, och
löste honom.
5. Och somlige, som der stodo, sade till
dem: Hvad gören I, att I lösen fålan?
6. Då sade de till dem, såsom Jesus hade
budit dem; så läto de betämma dem.
7. Och de hade fålan till Jesum, och
kastade sin kläder på honom; och han satte
sig deruppå.
8. Och månge bredde sin kläder på
vägen; och somlige skåro qvistar af trän,
och strödde på vägen.
9. Och de der föregingo, och der
efterföljde, ropade, och sade: Hosianna!
välsignad vare den, som kommer i Herrans
Namn.
10. Välsignad vare vårs faders Davids
rike, som kommer i Herrans Namn;
Hosianna i höjdene!
11. Och Herren gick in i Jerusalem, och i
templet, och besåg all ting. Och när det led
åt aftonen, gick han ut till Bethanien, med
de tolf.
12. Och dagen derefter, då de gingo ut ifrå
Bethanien, hungrade honom.
MARCI EVANGELIUM
65
13. Och han fick se ett fikonaträ der långt
ifrå, som löf hade; dit kom han, om han
tilläfventyrs måtte finna der något uppå;
och då han kom dit, fann han der intet
annat än löf; ty det var icke då tid till
fikon.
14. Och Jesus svarade, och sade till det:
Äte aldrig någor härefter frukt af dig till
evig tid. Och hans Lärjungar hörde det.
15. Och de kommo till Jerusalem. Och
Jesus gick in i templet, och begynte
utdrifva dem som sålde och köpte i
templet; och förstörte de vexlares bord,
och deras stolar som dufvor sålde;
16. Och stadde icke till, att någor bar
något genom templet.
17. Och han lärde, och sade till dem: Är
icke skrifvet: Mitt hus skall kallas ett
bönehus allom folkom? Men I hafven gjort
det till en röfvarekulo.
18. Och de Skriftlärde och öfverste
Presterne fingo det höra; och begynte söka
efter, huru de kunde förgöra honom, men
de fruktade för honom; ty allt folket
förundrade sig på hans lärdom.
19. Och då aftonen kom, gick han utu
staden.
20. Och om morgonen gingo de der
framom, och sågo fikonaträt förtorkadt
vara intill roten.
21. Då kom Petrus det ihåg, och sade till
honom: Rabbi, si, det fikonaträt, som du
bannade, är förtorkadt.
22. Jesus svarade, och sade till dem:
Hafver trona till Gud.
23. Sannerliga säger jag eder: Hvilken
som helst sade till detta berg: Häf dig upp,
och kasta dig i hafvet; och han tviflade
intet i sitt hjerta, utan trodde så ske skola
som han sade; honom skall ske allt det han
säger.
24. Derföre säger jag eder: Allt det I
bedjen i edra böner, tror att I fån det, så
skall det ske eder.