Nya testamentet - Logosmappen

29. Och han sade dem en liknelse: Ser på
fikonaträt och all trä.
30. När de nu knoppas, kunnen I då se
och veta af eder sjelf, att sommaren är när.
31. Alltså ock I, när I sen detta ske,
skolen I veta, att Guds rike är när.
32. Sannerliga säger jag eder: Detta
slägtet skall icke förgås, förr än det allt
skedt är.
33. Himmel och jord skola förgås; men
min ord skola icke förgås.
34. Men vakter eder, att edor hjerta icke
förtungad varda med svalg och
dryckenskap, och med detta lefvernes
omsorg, så att den dagen kommer eder för
hastigt uppå.
35. Ty han varder kommandes, såsom en
snara, öfver alla som bo på jordene.
36. Så vaker nu alltid, och beder, att I
mågen undfly allt detta som komma skall,
och stå för menniskones Son.
37. Och han lärde om dagen i templet;
men om natten gick han ut, och vistades på
Oljoberget.
38. Och allt folket var bittida uppe till
honom i templet, till att höra honom.
LUCE EVANGELIUM
117
22. CAPITLET
Jesus säljes, håller Påska, Nattvard, stillar träta,
svettas blod, fångas, förnekas, dömes.
1. Då tillstundade Sötbrödshögtiden, den
Påska kallas.
2. Och de öfverste Presterna och
Skriftlärde sökte efter, huru de kunde
dräpa honom; men de fruktade för folket.
3. Och gick Satanas in uti Judas, som
kallades Ischarioth, och var en af de tolf.
4. Han gick bort, och talade med de
öfversta Presterna och föreståndarena,
huruledes han skulle fly honom dem i
händer.
5. Och de gladdes, och voro öfverens
med honom, att de skulle gifva honom
penningar.
6. Och han lofvade dem det, och sökte
efter läglighet, att han måtte öfverantvarda
honom dem utan buller.
7. Så kom då Sötbrödsdagen, på hvilkom
man måste offra Påskalambet.
8. Då sände han Petrum, och Johannem,
sägandes: Går, och bereder oss
Påskalambet, att vi det äte.
9. Då sade de till honom: Hvar vill du,
att vi skole bereda det?
10. Sade han till dem: Si, när I kommen in
i staden, varder eder mötandes en man,
som bär ena vattukruko; följer honom i
huset, der han ingår;
11. Och säger husbondanom: Mästaren
låter säga dig: Hvar är herberget, der jag
må äta Påskalambet med mina Lärjungar?
12. Och han skall visa eder en storan sal
bereddan; reder der till.
13. De gingo åstad, och funno som han
dem sagt hade; och redde till Påskalambet.
14. Och då tid var, satte han sig ned, och
de tolf Apostlar med honom.
15. Och han sade till dem: Jag hafver,
med mycken åstundan, begärat äta detta
Påskalambet med eder, förr än jag lider.
16. Ty jag säger eder, att jag härefter icke
skall äta deraf, tilldess det fullkomnadt
varder i Guds rike.