Nya testamentet - Logosmappen

16. Att I blifven vid lifsens ord, mig till
en berömmelse på Christi dag, att jag icke
fåfängt lupit, eller fåfängt arbetat hafver.
17. Och om jag än offras öfver edra tros
offer och Gudstjenst, så gläder jag mig,
och fröjdar mig med eder alla.
18. För det sammas skull skolen I ock
glädjas, och skolen glädjas med mig.
19. Men jag hoppas i Herranom Jesu, att
jag innan kort varder sändandes till eder
Timotheum; att jag ock må varda vid ett
godt mod, då jag förnimmer huru med eder
tillstår.
20. Ty jag hafver ingen, den som så
alldeles lika med mig till sinnes är, den så
hjerteliga omsorg hafver för eder.
21. Ty de söka alle efter sitt eget, icke det
Christo Jesu tillhörer.
22. Men I veten, att han bepröfvad är; ty
såsom ett barn med fadrenom, hafver han
med mig tjent uti Evangelio.
23. Honom hoppas mig nu sända, det
första jag hafver besett min ärende.
24. Jag tröstar ock på Herran, att jag ock
sjelf snart kommandes varder.
25. Mig hafver ock synts nödtorftigt vara
sända till eder Epaphroditum, brodren, min
medhjelpare och medstridare, och edar
Apostel, den ock mig uti mine nödtorft
tjenar;
26. Efter han hade en åstundan till eder
alla, och var storliga bekymrad deraf, att I
sport haden honom krankan;
27. Som han ock visserliga var dödssjuk;
men Gud förbarmade sig öfver honom; och
icke allenast öfver honom, utan ock öfver
mig, att jag icke skulle få sorg på sorg.
28. Jag hafver nu sändt honom dess
snarare, att I skolen få se honom, och dess
gladare varda igen, och jag dess mindre
sorg hafva.
29. Så undfår nu honom i Herranom med
alla glädje; och de sådane äro, dem hafver i
vördning;
EPISTEL TILL DE PHILIPPER
279
30. Ty för Christi verks skull var han
dödenom så när kommen, att han fögo
tänkte på lifvet; på det han skulle tjena mig
i edar stad.