Nya testamentet - Logosmappen

4. CAPITLET
Jesus frestas, lärer, utdrifves, helar.
1. Sedan gick Jesus ifrå Jordan igen, full
med den Helga Anda, och vardt hafder af
Andanom uti öknena;
2. Och frestades i fyratio dagar af
djefvulen, och åt intet i de dagar; utan då
de ändade voro, sedan hungrade honom.
3. Då sade djefvulen till honom: Äst du
Guds Son, så säg till denna stenen, att han
varder bröd.
4. Då svarade Jesus, och sade till honom:
Det är skrifvet: Menniskan lefver icke
allenast af bröd, utan af hvart och ett Guds
ord.
5. Och djefvulen hade honom på ett högt
berg, och viste honom all rike i verldene,
uti ett ögnablick.
6. Och djefvulen sade till honom: Dig
vill jag gifva all denna magten, och deras
härlighet; ty de äro mig i händer gifven,
och hvem jag vill, gifver jag dem.
7. Vill du nu falla ned, och tillbedja mig,
så skola de all höra dig till.
8. Jesus svarade, och sade till honom:
Gack bort ifrå mig, Satan; ty det är
skrifvet: Din Herra Gud skall du tillbedja,
och honom allena skall du dyrka.
9. Och hade han honom till Jerusalem,
och satte honom uppå tinnarna af templet,
och sade till honom: Äst du Guds Son, så
gif dig här nedföre.
10. Ty det är skrifvet: Han skall befalla
sina Änglar om dig; att de skola förvara
dig;
11. Och bära dig på sina händer, att du
icke stöter din fot emot stenen.
12. Då svarade Jesus, och sade till honom:
Det är sagdt: Du skall icke fresta Herran
din Gud.
13. Och sedan djefvulen hade fullkomnat
all frestelsen, for han ifrå honom till en tid.
14. Och Jesus kom, genom Andans kraft,
in i Galileen igen; och ryktet gick ut om
honom i all den ängden deromkring.
15. Och han lärde i deras Synagogor, och
vardt prisad af allom.
LUCE EVANGELIUM
83
16. Och han kom till Nazareth, der han
uppfödder var; och gick om Sabbathsdagen
in i Synagogon, som hans sedvänja var,
och stod upp, och ville läsa.
17. Då vardt honom fången Esaie
Prophetens bok; och då han lät upp
bokena, fann han det rummet, der skrifvet
står:
18. Herrans Ande är öfver mig, derföre att
han hafver smort mig; till att förkunna
Evangelium dem fattigom hafver han sändt
mig, till att läka de förkrossada hjerta; till
att predika de fångar frihet, och dem
blindom syn, och dem sönderslagnom
förlossning;
19. Till att predika Herrans behageliga år.
20. Sedan lade han boken tillhopa, och
fick tjenarenom, och satte sig; och allas
deras ögon, som i Synagogone vore,
aktade på honom.
21. Då begynte han till att säga till dem: I
dag är denna Skrift fullbordad för edor
öron.
22. Och de båro honom alle vittnesbörd,
och förundrade sig på de nådefulla ord,
som gingo af hans mun, och sade: Är icke
denne Josephs son?
23. Då sade han till dem: Visserliga
mågen I säga till mig denna liknelsen:
Läkare, läk dig sjelfvan; huru stor ting
hafve vi hört i Capernaum skedd vara; gör
ock sådana här i ditt fädernesland.
24. Sade han: Sannerliga säger jag eder:
Ingen Prophet är afhållen i sitt
fädernesland.
25. Men jag säger eder i sanning: Många
enkor voro i Israel, uti Elie tid, då
himmelen igenlyckt var i tre år och sex
månader, då stor hunger var öfver hela
landet.
26. Och till ingen af dem vardt Elias sänd;
utan till ena enko uti Sareptha Sidons.
27. Och månge spitelske voro i Israel, i
Elisei Prophetens tid; och ingen af dem
vardt ren gjord, förutan Naeman af Syrien.
28. Och alle, de i Synagogon voro,
uppfylldes med vrede, då de detta hörde;