Nya testamentet - Logosmappen

EPISTEL DEN FÖRRA TILL DE CORINTHIER
30. Derföre äro ock månge svage och
kranke ibland eder, och en stor del sofva.
31. Ty om vi sjelfve dömde oss, så vorde
vi icke dömde.
32. Men då vi dömde varde, så varde vi
näpste af Herranom; på det vi icke med
verldene skole fördömde varda.
33. Derföre, mine käre bröder, när I
tillhopakommen till att äta, så bide den ene
den andra.
34. Men hungrar någor, han äte hemma;
på det I icke tillhopakommen till
fördömelse. Det andra vill jag skicka, när
jag kommer.
242
12. CAPITLET
Andeliga gåfvors tal, bruk.
1. Om de andeliga gåfvor vill jag, käre
bröder, icke fördölja eder.
2. I veten, att I hafven varit Hedningar,
och gått till de stumma afgudar, efter som I
förförde voren.
3. Derföre gör jag eder vetterligit, att
ingen förbannar Jesum, som genom Guds
Anda talar; och ingen kan kalla Jesum en
Herra, utan genom den Helga Anda.
4. Gåfvorna äro mångahanda; men
Anden är en.
5. Och ämbeten äro mångahanda; men
Herren är en.
6. Och krafterna äro mångahanda; men
Gud är en, som allt verkar i allom.
7. Uti hvarjom och enom bevisa sig
Andans gåfvor till gagns.
8. Dem ena varder gifvet af Andanom
tala om visdom; dem andra tala om
förstånd, af samma Andanom;
9. Enom androm tron, af samma
Andanom; enom androm helbregda gåfva,
af samma Andanom;
10. Enom androm underlig ting göra;
enom androm prophetia; enom androm
åtskilja andar; enom androm mångahanda
tungomål; enom androm tungomåls
uttydelse.
11. Men allt detta verkar den samme ene
Anden, delandes hvarjom sitt, såsom
honom täckes.
12. Ty såsom en lekamen är, och hafver
dock många lemmar; men alle lemmar af
en lekamen, ändock de äro månge, äro de
dock en lekamen; sammalunda ock
Christus.
13. Ty vi äre uti enom Anda alle döpte till
en lekamen, ehvad vi äre Judar eller
Greker, tjenare eller frie; och hafve alle
druckit till en Anda.
14. Ty lekamen är icke en lem, utan
månge,