Nya testamentet - Logosmappen

42. Då sade Herren: Hvar finner man en
trogen och snäll skaffare, den hans herre
sätter öfver sitt tjenstafolk, att han dem i
rättan tid gifver hvad dem behörer?
43. Salig är den tjenaren, den herren
finner så göra, då han kommer.
44. Sannerliga säger jag eder, han skall
sätta honom öfver allt det han äger.
45. Men om den tjenaren sade i sitt hjerta:
Min herre dröjer fast att komma igen; och
begynte slå tjenarena och tjenarinnorna,
och äta och dricka, och varda drucken;
46. Så kommer dens tjenarens herre, på
den dagen han det sig icke förmodar, och
på den stundene den han icke vet; och skall
hugga honom i stycker, och skall sätta
hans lott med de otrogna.
47. Men den tjenaren, som visste sins
herras vilja, och icke beredde sig, och icke
gjorde efter hans vilja, han skall lida
mycken hugg;
48. Men den der icke visste, och gjorde
dock det som hugg värdt var, han skall få
hugg lida; ty dem som mycket gifvet är, af
honom skall mycket varda utkrafdt; och
hvem mycket befaldt är, af honom skall
varda mycket äskadt.
49. Jag är kommen till att upptända en eld
på jordene; och hvad vill jag heldre än att
han allaredo brunne?
50. Men jag måste med en döpelse döpas;
och huru ängslas jag, tilldess hon
fullbordad varder?
51. Menen I, att jag är kommen till att
sända frid på jordena? Nej, säger jag eder;
utan visserliga tvedrägt.
52. Ty härefter skola fem vara skiljaktige
uti ett hus; tre emot två, och två emot tre.
53. Fadren skall vara emot sonen, och
sonen emot fadren; modren emot dottrena,
och dottren emot modrena; sväran emot
sina sonahustru, och sonahustrun emot sina
sväro.
54. Sade han ock till folket: När I fån se
en sky uppgå vesterut, straxt sägen I: Regn
kommer; och det sker så.
LUCE EVANGELIUM
102
55. Och när I sen sunnanväder blåsa,
sägen I: Det blifver varmt; och det sker så.
56. I skrymtare, himmelens och jordenes
skepelse kunnen I bepröfva; hvi pröfven I
icke då denna tiden?
57. Hvi dömen I icke ock utaf eder
sjelfva, hvad rätt är.
58. När du nu går med din trätobroder till
öfverstan, så vinnlägg dig i vägen, att du
blifver honom fri; att han tilläfventyrs icke
drager dig fram för domaren, och domaren
antvardar dig stockmästaren, och
stockmästaren kastar dig i fängelset.
59. Jag säger dig: Du varder icke
utkommandes, tilldess du betalat hafver
den yttersta skärfven.