Nya testamentet - Logosmappen

2. CAPITLET
En borttagen. Mattheus. Fastos, nöds lag.
1. Och efter några dagar gick han åter in
i Capernaum; och det spordes, att han var i
huset.
2. Och straxt församlades der månge, så
att de icke rum hade, icke heller utanför
dörrene; och han hade tal för dem.
3. Och de hade fram för honom en
borttagnan, den der framburen var af fyra.
4. Och då de icke kunde komma till
honom, för folkets skull, refvo de taket på
huset, der han var; och gjorde ett hål på
taket, och med tåg släppte neder sängena,
der den borttagne uti låg.
5. När Jesus såg deras tro, sade han till
den borttagna: Min son, dina synder vare
dig förlåtna.
6. Så voro der någre utaf de Skriftlärde
sittande, som tänkte i sin hjerta:
7. Hvi talar denne sådana hädelse? Ho
kan förlåta synder, utan allena Gud?
8. Och straxt Jesus förnam det i sinom
anda, att de sådant tänkte vid sig sjelfva,
sade han till dem: Hvi tänken I sådant i
edor hjerta?
9. Hvilket är lättare säga till den
borttagna: Dina synder vare dig förlåtna;
eller säga: Statt upp, och tag dina säng och
gack?
10. Men på det I skolen veta, att
menniskones Son hafver magt på jordene
förlåta synder, sade han till den borttagna:
11. Dig säger jag: Statt upp; tag dina
säng, och gack i ditt hus.
12. Och straxt stod han upp, tog sina säng,
och gick ut i allas deras åsyn; så att alle
undrade storliga, och prisade Gud,
sägande: Sådant såge vi aldrig.
13. Och han gick åter ut till hafvet; och
allt folket kom till honom, och han lärde
dem.
14. Och då Jesus gick der fram, såg han
Levi, Alphei son, sittandes vid tullen, och
sade till honom: Följ mig. Och han stod
upp, och följde honom.
MARCI EVANGELIUM
49
15. Och det begaf sig, då han satt till
bords i hans hus, såto ock desslikes månge
Publicaner och syndare till bords med Jesu
och hans Lärjungar; ty de voro månge,
som hade följt honom.
16. Och då de Skriftlärde och Phariseer
sågo, att han åt med de Publicaner och
syndare, sade de till hans Lärjungar: Hvi
äter och dricker han med Publicaner och
syndare?
17. När Jesus det hörde, sade han till dem:
De der helbregda äro, behöfva icke läkare,
utan de som kranke äro; jag är icke
kommen till att kalla de rättfärdiga, utan
syndare, till bättring.
18. Och Johannis lärjungar och de
Phariseers fastade mycket; och de kommo,
och sade till honom: Hvi fasta Johannis
lärjungar och de Phariseers, och dine
Lärjungar fasta intet?
19. Sade Jesus till dem: Bröllopsfolket,
kunna de fasta, så länge brudgummen är
med dem? Så länge de hafva brudgummen
när sig, kunna de icke fasta.
20. Men de dagar skola komma, att
brudgummen skall varda ifrå dem tagen;
och då skola de fasta i de dagar.
21. Och ingen sömmar en klut af nytt
kläde på gammalt kläde; förty han rifver
dock det nya stycket ifrå det gamla, och
hålet varder värre.
22. Och ingen låter nytt vin i gamla
flaskor; annars slår det nya vinet flaskorna
sönder, och vinet spilles ut, och flaskorna
förderfvas; utan nytt vin skall man låta i
nya flaskor.
23. Och det begaf sig, att han på
Sabbathen gick genom säd; och hans
Lärjungar begynte, vid de gingo, taga af
axen.
24. Och de Phariseer sade till honom: Si,
hvi göra de om Sabbathen det som icke
lofligit är?
25. Då sade han till dem: Hafven I aldrig
läsit, hvad David gjorde, då honom
omträngde, och var hungrig, han och de
der med honom voro?