Nya testamentet - Logosmappen

EPISTEL TILL DE PHILIPPER
1. CAPITLET
Pauli fägnad och nit om Evangelio.
1. Paulus och Timotheus, Jesu Christi
tjenare, allom heligom i Christo Jesu, som
äro i Philippis, samt med Biskopar och
tjenare.
2. Nåd vare med eder, och frid af Gudi,
vårom Fader, och Herranom Jesu Christo.
3. Jag tackar min Gud, så ofta jag tänker
på eder;
4. Hvilket jag alltid gör i alla mina böner
för eder alla, och gör samma bön med
glädje;
5. Att I ären delaktige vordne i
Evangelio, ifrå första dagen intill nu;
6. Och förser mig detsamma, att den uti
eder ett godt verk begynt hafver, han skall
det ock fullborda, intill Jesu Christi dag;
7. Såsom mig rätt är, att jag den
meningen hafver om eder alla; derföre att
jag i minom bojom, i hvilkom jag försvarar
och stadfäster Evangelium, hafver eder i
mitt hjerta, såsom de der alle med mig
delaktige ären i nådene.
8. Ty Gud är mitt vittne, huru jag
åstundar eder alla af hjertans grund i Jesu
Christo;
9. Och beder, att edar kärlek ju mer och
mer må rik varda i all kunskap, och i allt
förstånd;
10. Att I mågen bepröfva hvad bäst är; på
det I mågen vara rene, och ingom till
förargelse, intill Christi dag;
11. Uppfyllde med rättfärdighetenes frukt,
hvilken genom Jesum Christum kommer
till Guds pris och lof.
12. Jag vill att I veta skolen, käre bröder,
att det med mig skedt är, det är mer
kommet Evangelio till framgång;
13. Så att mina bojor äro uppenbara
vordna i Christo, öfver hela Rådhuset, och
när alla andra;
277
14. Och att månge bröder i Herranom,
styrkte af minom bojom, äro dess
dristigare vordne till att tala ordet utan
räddhåga.
15. Somlige predika ock Christum för
afunds och trätos skull, och somlige uti en
god mening.
16. De förre predika Christum af kif, och
icke renliga; menandes dermed föröka
bedröfvelsen till mitt fängelse;
17. Men de sednare af kärlek, vetandes att
jag här ligger till Evangelii försvarelse.
18. Hvad äret då? Att ju Christus
förkunnad varder, i hvad måtto det ske
kan, antingen af tillfälle, eller
sannskyldeliga; deraf fröjdar jag mig, och
jemväl fröjda vill.
19. Ty jag vet, att det kommer mig till
salighet, genom edra bön, och Jesu Christi
Andas tillhjelp;
20. Såsom jag visserliga väntar och
förhoppas, att jag uti ingen ting skall till
blygd komma; utan med all frihet, såsom
alltid, så ock nu, måtte Christus afhållen
varda i minom lekamen, ehvad det är
genom lif, eller genom död.
21. Ty Christus är mitt lif, och döden är
min vinning.
22. Men efter det, att lefva i köttet, tjenar
mer till att göra frukt, så vet jag icke
hvilket jag utvälja skall;
23. Ty både delarne ligga mig hårdt uppå.
Jag åstundar skiljas hädan, och vara när
Christo; hvilket ock mycket bättre vore;
24. Men det är mer nödtorftigt blifva i
köttet för edra skull.
25. Och vet jag visserliga, att jag skall
blifva, och med eder allom vara, eder till
godo, och till trones fröjd;
26. På det I mågen storliga berömma eder
af mig i Christo Jesu, genom min
igenkommelse till eder.