sou 1999 1 - Regeringen

106 Utländsk rätt och internationella normer SOU 1999:1
servative Folkepartis, Venstres, Fremskridtspartiets, Centrum-Demokraternas,
Det Radikale Venstres och Kristeligt Folkepartis ledamöter) avstyrkte förslaget
mot minoriteten (Socialdemokratiets och Socialistisk Folkepartis ledamöter),
drogs förslaget tillbaka före den slutliga behandlingen i Folketinget. Från Socialistisk
Folkepartis sida anfördes som argument för partiets ståndpunkt bl.a. att
"skatterestancerne" ökat efter 1969. I en bilaga till Retsudvalgets betänkande,
vilken innefattar justitsministerns svar på vissa av udvalget framställda spörsmål,
återges vissa upplysningar rörande skatteindrivningen vilka härrör från
skatteministern. 1974 uppgick sålunda restförda A-skatter till ca 534 miljoner
Dkr och restförda momsbelopp till ungefärligen 730 miljoner Dkr. Omräknade
till 1991 års penningvärde var talen 1 725 miljoner Dkr respektive 2 362 miljoner
Dkr. Den 1 januari 1991 var de restförda A-skatterna 1 586 miljoner Dkr
och beloppen för "told/avgift" (vars övervägande del är moms) 2 909 miljoner
Dkr.
En undersökning av resultatet i 392 konkurser avslutade 1986 i Köpenhamn
och vissa delar av landet i övrigt (se W.E. von Eyben i Ugeskrift for Retsvaesen
1990 s. 97 ff) visar att utdelning till oprioriterade borgenärer förekom i 173 fall
(44,1 %). Dividenden var genomsnittligen 14 % (18,39 % i Köpenhamn), vilket
är högre än vid undersökningar på 1960-talet, då den genomsnittligt låg på
10 %. Skattekravens andel av de oprioriterade fordringarna växlade mycket
mellan olika domkretsar (från 1,87 % till 50,6 %).
Förmånsrättskommittén besökte i april 1997 Told- og Skattestyrelsen i Köpenhamn.
Vid besöket framkom bl.a. följande. Dansk rätt innehåller motsvarigheter
till de svenska reglerna om s.k. företrädaransvar både beträffande straffansvar
och personligt betalningsansvar. I Danmark har staten vant sig vid att
vara en oprioriterad borgenär, det torde för närvarande inte finnas någon politisk
vilja att återinföra förmånsrätten. Indrivningsverksamheten har efter hand blivit
allt snabbare och effektivare. En vanlig uppfattning är att verksamheter som inte
är lönsamma skall stoppas så snabbt som möjligt. – Ackord förutsätter att den
aktuella verksamheten kan överleva och att ställföreträdaren inte misskött sig
tidigare. Det är också en förutsättning att staten inte kan få ut mer genom konkurs
än genom ackordet men utan förmånsrätt blir utdelningen alltid mindre i
konkurs. Borgenärerna är oftast eniga om hur ett rekonstruktionsförsök skall
hanteras; de sitter ju i samma båt. Under de senaste 25 åren har staten tvingats
anta ackord mot sin vilja vid högst ett par tillfällen. I sammanhanget kan nämnas
att antalet konkurser i Danmark uppgick till 3 110 år 1994 och 2 742 år 1995
samt att antalet betalningsstandsninger samma år uppgick till 1 095 respektive
836.