sou 1999 1 - Regeringen

SOU 1999:1 Reformens genomförande 315
bort. Vi erinrar om att omkring hälften av utbetalningarna, eller omkring en
halv miljard kronor avser uppsägningslöner. Även vid en försiktig bedömning
anser vi att effekterna av att allt utfört arbete skall betalas som massafordran
mer än väl kommer att utjämna effekterna av att maximibeloppet
och maximitidsgränsen höjs respektive förlängs. Härtill kommer att övergången
från förfallotidpunkt till belöpandetidpunkt som avgörande för vilka
lönefordringar som omfattas av förmånsrätt leder till att utbetalningarna blir
mindre än om förfallotidpunkten behölls. Vi anser därför att vårt förslag
inte kommer att leda till några ökade utbetalningar från lönegarantin utan
snarast till en minskning av dessa. I det följande räknar vi dock med oförändrad
nivå på utbetalningarna från lönegarantin.
Statens utdelning i konkurs
Det finns ingen tillgänglig statistik som visar hur stora totala fordringar med
säkerhet i företagshypotek som förekommer i konkursföretagen. Olika undersökningar
tyder emellertid på att dessa fordringar i ett genomsnittligt
material är ungefär dubbelt så stora som skattefordringarna, medan skattefordringarna
i sin tur är dubbelt så stora som lönefordringarna. De oprioriterade
fordringarna uppgår sammantaget till det klart största beloppet; de
oprioriterade fordringarna är lika stora som hypoteksfordringarna, skattefordringarna
och lönefordringarna tillsammans.
Omkring en tiondel av utbetalningarna från lönegarantin täcks i dag genom
utdelning på statens regressfordran. Utdelningen på företagshypotek
uppgick i Insolvensutredningens undersökning till 46 % och i Förmånsrättskommitténs
undersökning till 39 %. Om företagshypoteket begränsas
och skatteförmånsrätten avskaffas, torde utdelningen till de prioriterade
lönefordringarna relativt sett bli betydligt högre än den nuvarande utdelningen
till företagshypotek, dels på grund av att lönefordringarna uppgår till
lägre belopp än hypoteksfordringarna och därför i högre grad kan täckas av
tillgångarna i den enskilda konkursen, dels på grund av att lönefordringarna
inte förekommer lika ofta i tillgångslösa konkurser som företagshypotek. Vi
uppskattar att prioriterade lönefordringar kan få 60 % utdelning och oprioriterade
lönefordringar 10 % utdelning. Vårt förslag innebär också att förhållandet
mellan statens regressrätt för lönefordringar för tid före konkursen
och för uppsägningslön under konkursen kommer att förändras. För närvarande
är dessa fordringar ungefär lika stora. Som nämnts ovan räknar vi
med att den totala utbetalningen från lönegarantin skall ligga kvar på nuvarande
nivå. Vårt förslag kommer dock att medföra att en större andel av
utbetalningarna i framtiden kommer att avse tiden före konkursen. Uppskattningsvis
60 % av utbetalningarna kommer att avse tiden före konkursen
och därmed en förmånsberättigad regressfordran medan 40 % av utbe-