sou 1999 1 - Regeringen

144 Statistik och ekonomiska analyser SOU 1999:1
rättskommitténs undersökningar beror troligen på att dessa omfattade fler
fastighetskonkurser med fordringar med förmånsrätt på grund av fastighetspant.
Karin Thorburn har vidare analyserat hur utdelningen skulle ha fördelats
om förmånsrättsordningen varit en annan än den nuvarande. Hon har undersökt
fördelningen om 1) skatter var oprioriterade, 2) skatter och löner var
oprioriterade, 3) skatter, löner samt företagshypotek var oprioriterade, 4)
företagshypotek var oprioriterat, 5) företagshypotek var en allmän förmånsrätt,
6) företagshypotek var en allmän förmånsrätt med rätt till utdelning ur
viss kvotdel av egendomen, 7) företagshypotek var en allmän förmånsrätt
med rätt till utdelning ur viss kvotdel av egendomen samt skatter var oprioriterade,
8) företagshypotek var en allmän förmånsrätt med rätt till utdelning
ur viss kvotdel av egendomen samt skatter och löner var oprioriterade,
9) hyresfordringar var oprioriterade samt 10) lönefordringar hade högre
prioritet än företagshypotek, vilket var en allmän förmånsrätt. Resultaten
beskrivs bäst genom tabellerna till vilka här hänvisas. Några iakttagelser
bör dock nämnas.
− Att endast avskaffa förmånsrätten för skatter innebär i fördelningshänseende
i princip bara en transferering från statens ena ficka (skatter och
avgifter) till den andra (lönegarantin).
− Om utdelningen till de oprioriterade fordringarna skall kunna höjas i
någon mer betydande omfattning krävs kännbara begränsningar av företagshypoteket;
att avskaffa förmånsrätten för skatter och löner är inte
tillräckligt.
− Att avskaffa förmånsrätten för hyra får fördelningsmässigt en relativt
begränsad effekt; i Karin Thorburns undersökning förekom hyra visserligen
i nästan alla konkurser med utdelning men utgjorde i genomsnitt
endast 2 % av det totala fordringsbeloppet.
− En utökning av underlaget för företagshypoteket genom att företagshypotek
blev en allmän förmånsrätt skulle medföra relativt små förändringar
i utdelningshänseende. Utdelningen till företagshypoteket skulle
öka med 2 %.
− I den typ av konkurser som ingår i Karin Thorburns undersökning skulle
företagshypotekets värde försämras kraftigt om lönefordringar gavs förmånsrätt
före företagshypoteket. Som jämförelse kan nämnas att företagshypotekets
värde skulle bli något sämre än om företagshypotek var
en allmän förmånsrätt som medförde rätt till utdelning med högst 40 %
av gäldenärens egendom eller omkring 35 % om förändringen kombinerades
med att skatteförmånsrätten avskaffades, vilket leder till en något
bättre utdelning på den oprioriterade delen av företagshypotekshavarens
fordran. Det bör anmärkas att konkurserna inträffade under en period