sou 1999 1 - Regeringen

260 Företagshypoteket SOU 1999:1
gång om den pantsatta egendomen inte är identifierbar. Säkerhetsformen
ifrågasätts ibland, dock inte lika ofta som allmänna förmånsrätter och oftast
i samband med en allmän kritik av att förmånsberättigade fordringar är för
dominerande.
När det gäller förändringar av företagshypotekets ställning utgör den
nyligen genomförda reformen i Finland (se avsnitt 3.3.1) ett intressant exempel.
I samband med att de i förmånsrättshänseende bättre placerade förmånsrätterna
för skatter och löner upphävdes förändrades företagsinteckningen
i Finland så att den medför rätt till utdelning i endast hälften av gäldenärens
tillgångar. Avsikten med reformen var inte att försämra företagsinteckningens
ställning utan att förhindra att inteckningens ställning förbättrades
genom reformen i övrigt.
7.3 Tidigare reformförslag
7.3.1 Förbättrad förmånsrätt för lönefordringar
Vid upprepade tillfällen har föreslagits reformer som går ut på att vissa
lönefordringar skall ges förmånsrätt framför fordringar med säkerhet i företagshypotek.
Tanken bakom dessa förslag har varit att lönegarantin snedvrider
valet av form för rekonstruktion av företag. Genom att placera lönefordringar
framför företagshypotek skulle möjligheterna att genomföra företagsrekonstruktioner
utom konkurs öka. Den relativt sett försämrade förmånsrätten
för fordringar med säkerhet i företagshypotek, skulle ge kreditgivare
med sådan säkerhet ett ökat incitament till en noggrann kreditprövning
och kredituppföljning. Det har även påståtts att företagshypotekshavarna
orättvist gynnas genom att de kan tillgodogöra sig värdet av lönegaranti
genom konkurs; om den fortsatta rörelsen inte är lönsam kan resultatet
emellertid bli att hypotekshavarna förlorar på den fortsatta driften. Förslagen
redovisas i avsnitt 6.3.
7.3.2 Begränsningar av förmånsrätten till följd
av företagshypotek
I den juridiska litteraturen har en annan ändring av företagshypoteket diskuterats
(se Håstad i SvJT 1988 s. 233), nämligen att begränsa företagshypotekets
omfattning och därigenom skapa en större fri sektor för oprioriterade
borgenärer. Förslaget går ut på att begränsa förmånsrätten i hypo-