sou 1999 1 - Regeringen

SOU 1999:1 Sammanfattning 21
Därefter finns förmånsrätt och lönegaranti för lön fram till beslutet om
företagsrekonstruktion eller konkurs samt under ytterligare en vecka. Det
skall inte spela någon roll om arbetstagaren arbetat åt rekonstruktionsgäldenären
eller konkursgäldenären/konkursboet under denna korta övergångstid.
Förmånsrätten för nu behandlade lönefordringar har liten betydelse för
den anställde. I de flesta fall saknar konkursboet medel sedan fordringar
med bättre förmånsrätt än löner fått betalt, varför lönegarantin är det centrala.
Den anställde kan dock ha lönenivåer som gör att lönegarantins tak
genombryts. I så fall kan han utnyttja sin förmånsrätt, när medel finns i
boet, dock med en ny begränsning till tio basbelopp. I övrigt tjänar förmånsrätten
ändamålet att öka utdelningen till staten när denna betalat ut lönegaranti
och utövar regressrätt. Bl. a. kommitténs finansiella restriktioner har
påkallat att förmånsrätten behålls i denna del.
Ifall arbete utförts åt rekonstruktionsgäldenären eller åt konkursboet senare
än en vecka efter insolvensbehandlingens början, skall lönefordringen
sakna såväl förmånsrätt som lönegaranti. I stället skall lönefordringen betalas
utan avkortning ur rörelsen, vilket innebär att den inte berörs av ett
ackord 1 respektive att den utgör en massafordran. En bedömning får ske av
varje arbetstagares insatser. Motsvarande massaansvar föreslås beträffande
hyra för lokal som utnyttjas av konkursboet, oavsett om konkursboet inträtt
i avtalet eller ej. Principen kan antagligen generaliseras till andra kontraktstyper
(jfr NJA 1946 s. 122 och NJA 1993 s. 13).
För närvarande behöver turordningsreglerna i LAS inte iakttas när ett
konkursbo utnyttjar anställda under uppsägningstiden. Eftersom det föreslagna
massaansvaret har karaktären av ett obehörig vinst-ansvar och dess
enda syfte är att hindra att ett konkursbo kan fortsätta driften på andra villkor
än sina konkurrenter genom att utnyttja lönegarantin till anställda under
uppsägning, med vilka konkursboet således inte slutit anställningsavtal, bör
det nya massaansvaret inte leda till någon ny syn på turordningsreglernas
tillämplighet.
Fordran på uppsägningslön är i förmånsrättshänseende inte lika angelägen
som ovan behandlade lönefordringar, eftersom den anställde för denna
tid i allmänhet åtnjuter arbetslöshetsersättning, låt vara med fem karensdagar
och ett tak vid cirka 16 000 kronor per månad. Förmånsrätten för uppsägningslön
föreslås därför avskaffad, vare sig uppsägningen sker under
företagsrekonstruktion eller konkurs. Kommittén har diskuterat ett avskaffande
även av lönegarantin för uppsägningslön, men en sådan lösning skulle
inte överensstämma med direktivet att om möjligt förbättra löneskyddet vid
1 För klarhets skull bör påpekas att inte heller lönefordringar belöpande på tiden
före en företagsrekonstruktion berörs av ett ackord, eftersom sådana fordringar är
förmånsberättigade.