sou 1999 1 - Regeringen

180 Förmånsrätten för skatter och avgifter SOU 1999:1
beslut om företagsrekonstruktion bör, ansåg Insolvensutredningen, betalning av
skatt – liksom av andra ej prioriterade skulder – inte kunna betraktas som ordinär.
Under remissbehandlingen av Insolvensutredningens betänkande tillstyrkte en
bred majoritet av remissinstanserna förslaget att avskaffa förmånsrätten för
skatter och avgifter. Avstyrkte gjorde Riksskatteverket, de skattemyndigheter
som yttrat sig och en kronofogdemyndighet.
Insolvensutredningens förslag behandlades i prop. 1995/96:5. I propositionen
anfördes att det är svårt att precisera vilka effekter det skulle få för oprioriterade
borgenärer om skatteförmånsrätten avskaffades. Det konstaterades dock att den
diskuterade ändringen utan tvivel – även utan ett avskaffande av löneförmånsrätten
– i många fall skulle medföra en förbättring för de oprioriterade fordringshavarna.
Vidare uttalades att det inte finns skäl att anta att ett avskaffande
av skatteförmånsrätten skulle påverka skattemoralen hos företagen i någon
nämnvärd utsträckning – tidigare ansågs att blotta förekomsten av skatteprivilegiet
medförde att betydande belopp flöt in utan vare sig utmätnings- eller konkursåtgärder.
I propositionen behandlades också den viktiga frågan om ett avskaffande av
förmånsrätten för skatter gagnar rekonstruktionsförsök. Det anfördes att det är
givet att en försämrad ställning i konkurs för staten medför att myndigheterna
får anledning att ingripa tidigare mot företag med betalningssvårigheter. Till
skillnad från bankerna kan staten inte kompensera sig genom att skaffa annan
säkerhet i samband med att fordringen uppkommer. Snabbare ingripande i problemföretag
är i linje med syftet med de nya reglerna om företagsrekonstruktion
och bör normalt välkomnas. Självfallet är det dock inte bra om regleringen medför,
som bl.a. Riksskatteverket synes mena, att företag i onödan försätts i konkurs.
Det får i och för sig förutsättas att myndigheterna noggrant överväger
vilka åtgärder som bör vidtas när ett företag är i ekonomiska svårigheter. Sammanfattningsvis
ansågs en samlad bedömning med ledning av remissvaren ge
vid handen att det är osäkert om ett avskaffande av förmånsrätten för skatter
gagnar rekonstruktionsförsök.
Som ett skäl för att avskaffa skatteförmånsrätten anfördes i propositionen att
den torde vara till nackdel för företagens kreditförsörjning. Det gäller särskilt
som förmånsrätten är "tyst", dvs. den kommer inte till uttryck genom besittningsförhållande
eller inskrivning eller någon annan form av publicitet. Härigenom
är det inte möjligt för kreditgivare att i förväg veta hur stor andel av tillgångarna
i en konkurs som kommer att tas i anspråk av staten för skattefordringar.
Alla kreditgivare som inte har förmånsrätt före staten måste iaktta särskild
försiktighet med hänsyn till de risker som skatteförmånsrätten medför,
anfördes det vidare i propositionen.
I propositionen konstaterades också att utvecklingen internationellt synes gå
mot ett avskaffande av förmånsrätten för skatter o.d. Det erinrades om att denna