sou 1999 1 - Regeringen

194 Förmånsrätten för skatter och avgifter SOU 1999:1
mån staten i dag är ensam sökande eller konkurrerar med borgenärer som
har mindre fordringar än staten, kommer efter ett avskaffande av företrädesrätten
vid utmätning indrivningsresultatet att bli detsamma respektive försämras
bara i mindre mån. En beräkning av det faktiska bortfallet kräver att
en särskild undersökning görs med ett representativt urval. Dessutom måste
bedömas huruvida avskaffandet av statens företrädesrätt leder till att andra
borgenärer i betydligt högre grad finner det värt att begära löneutmätning,
till nackdel för staten om den saknar förmånsrätt. Kommittén har inte hunnit
göra sådana utredningar. Av principiella skäl och för att hindra att löneutmätningsförmånsrätten
för skatter blir konkursdrivande, föreslår vi ändå
dess avskaffande.
När utgör statens fordringar massafordringar, konkursfordringar respektive
gäldenärsfordringar?
En fråga som har mycket stor praktisk betydelse gäller i vilka fall statens
fordringar skall anses utgöra massafordringar, konkursfordringar eller gäldenärsfordringar.
8 Frågan har stor räckvidd och har uppmärksammats beträffande
flera olika fordringsslag. Som exempel kan nämnas arbetsgivaravgifter
och källskatt som belöper på lönefordringar i konkurs, 9 fordringar
orsakade av att miljöfarligt avfall som dyker upp i ett konkursbo, där konkursboet
ansetts massaansvarigt, 10 återföringsmoms på grund av försäljning
under konkurs, där staten anses ha endast en gäldenärsfordran, 11 och mervärdesskatt
på hyresintäker under konkurs, där prövning pågår i skattedomstol
12 .
Beträffande flera fordringsslag är rättsläget oklart. I andra fall får det
visserligen anses klart vad som gäller, men resultatet av tillämpningen kan
diskuteras. En generell reglering skulle kräva en genomgång av samtliga de
områden där problemen kan uppkomma. I vissa fall skulle problemen kunna
lösas genom reglering angående när fordringen skall anses uppkommen, i
andra fall genom att konkursboet skulle kunna välja att till gäldenären återlämna
(abandonera) egendom, som ger ett negativt kassaflöde. Och i ytterligare
andra situationer framstår det som mest naturligt att skatter eller avgifter
hänförliga till en viss egendom betalas av den borgenär som har sä-
8
Med gäldenärsfordringar förstås fordringar som kan göras gällande endast mot
konkursgäldenären i den egendom som inte ingår i konkurs eller som gäldenären
återfår rådigheten till eller förvärvar efter konkursen.
9
Se nedan
10
Se NJA 1984 s. 602.
11
Se NJA 1997 s. 787.
12
Se Kammarrätten i Stockholms, avd 7, dom 1998-07-03 i mål nr 5175-5177-
1997.