sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
98 Utländsk rätt och internationella normer SOU <strong>1999</strong>:1<br />
et övertar konkursgäldenärens hyreskontrakt om dessa är knutna till dennes näringsverksamhet.<br />
Något samtycke från konkursförvaltaren erfordras inte. Från<br />
och med konkursbeslutet blir hyreskostnaden också en massaskuld (7− 10 §§<br />
delningsloven). Konkursförvaltaren kan emellertid inom fyra veckor från konkursbeslutet<br />
förklara för hyresvärden att boet inte avser att överta hyreskontraktet,<br />
förutsatt att lokalerna ställs till hyresvärdens förfogande. Massafordringen<br />
inskränker sig vid sådant förhållande till tiden fram till dess en sådan förklaring<br />
tillställts hyresvärden. Vad gäller lönefordringar föreslog det norska konkursutvalget<br />
liknande regler som i Danmark (NOU 1972:20 s. 323 ff, se nedan).<br />
Trots att Justitiedepartementet i princip instämde i att det fanns behov av särskilda<br />
regler om konkursboets inträdesrätt vad gäller anställningsavtal infördes<br />
inte de föreslagna reglerna. Plats reserverades emellertid i lagen för senare inarbetning<br />
av sådana regler. En senare utredning (den s.k. Falkanger-utredningen,<br />
NOU 1993:16, Etterkontroll av konkurslovgivningen m.v., s. 116 ff och s. 181)<br />
fick också i uppdrag att utarbeta förslag i den aktuella frågan. Falkangerutredningen<br />
påpekade att avsaknaden av lagbestämmelser hade lett till en viss<br />
osäkerhet. För de flesta arbetstagare har osäkerheten mindre betydelse eftersom<br />
deras krav ersätts genom lönegaranti. Det råder emellertid, enligt Falkangerutredningen,<br />
osäkerhet beträffande konkursboets absoluta inträdesrätt, förfarandet<br />
vid inträdet, uppsägningstidens längd, arbetsplikt under uppsägningstiden<br />
samt rätten att ta annat arbete. För staten, som förvaltar lönegarantin, skulle ett<br />
klargörande också ha stor betydelse, enligt Falkanger-utredningen. Lönegaranti<br />
utgår nämligen inte för massafordringar i den pågående konkursen.<br />
Falkanger-utredningen föreslog en detaljerad reglering beträffande behandlingen<br />
av avtal som slutits av gäldenären före konkursen. När det gäller anställningsavtal<br />
innebär förslaget i huvudsak att konkursboet inträder i anställningsavtalet<br />
om boet inte inom tre veckor från konkursbeslutet meddelar att det inte<br />
önskar inträda. Träder boet in blir lönefordringar för tiden därefter massafordringar.<br />
Boet och den anställde har rätt att säga upp avtalet med en månads varsel,<br />
om inte kortare tid avtalats. Om arbetstagaren har överskjutande krav utgör<br />
dessa konkursfordran. Om boet inte träder in i anställningsavtalet utgör arbetstagarens<br />
fordran konkursfordran. För tid under vilken arbetstagaren utfört arbete<br />
utgår dock ersättning som massakrav. I proposition Ot prp nr 26 (1998-99)<br />
den 11 december 1998 föreslås en specialbestämmelse i dekningsloven (§ 7− 11)<br />
om arbetsavtals ställning i konkurs som i huvudsak överensstämmer med utredningens<br />
förslag.<br />
Även i Norge har flera gånger föreslagits att förmånsrätten för skatter och<br />
avgifter skulle avskaffas. Fram till år 1963 hade skattefordringar förmånsrätt av<br />
första klassen, i likhet med lönefordringar. Genom en ny förmånsrättsordning<br />
blev förmånsrätten väsentligt reducerad. Skattefordringarna placerades efter<br />
arbetslön och inskränktes tidsmässigt från tre till ett år.
Change language