sou 1999 1 - Regeringen

SOU 1999:1 Företagshypoteket 255
tarna drev konkursföretagen vidare med hjälp av lönegarantin bl.a. för att
stärka företagsinteckningshavarnas ställning. Den föreslagna ändringen i
FRL skulle enligt motionen föranleda att banker och andra kreditgivare fick
ett ökat incitament att nära följa och ingripa i utvecklingen hos ett företag
på nedgång. Riksdagen, som avslog motionen (LU 1983/84:36), erinrade
om de uttalanden som gjorts år 1975 om det angelägna i att trygga företagens
kreditmöjligheter och menade att förslaget i motionen skulle allvarligt
försämra företagshypotekets kreditvärde och således stå i klar strid med de
syften som låg bakom propositionen om en ny lag om företagshypotek (se
prop. 1983/84:128). En förändring i förmånsrättsordningen skulle vidare
medföra mycket besvärliga övergångsproblem.
Företagshypotek ger även bättre förmånsrätt än den allmänna förmånsrätten
för skatter. Däremot ger företagshypotek sämre förmånsrätt än panträtt.
Även om företagshypotek upplåtits innan maskiner och varor pantsätts
och traderas, får panthavaren företräde oavsett god tro angående företagsinteckningen
och upplåtelsen.
7.1.4 Egendomsförändringar vid
betalningsinställelse
För att rekonstruktionsförsök skall komma till stånd är det av vikt att fordringsägarnas
situation inte avsevärt försämras under en betalningsinställelse.
Ett speciellt problem är hur innehavare av företagshypotek skall skyddas.
Företagshypoteket omfattar i princip all lös egendom som ingår i rörelsen,
däribland sådana varor som är färdiga för försäljning. Kontanta medel
som inflyter vid en försäljning av varorna omfattas som nämnts förut inte av
ett företagshypotek. Detta medför att utestående fordringar som betalas till
företaget och därmed blir kassa- eller banktillgodohavanden minskar den
egendom som omfattas av företagshypoteket i motsvarande mån. Medel på
ett bankkonto kan dock ofta kvittas mot gäldenärens skuld till den kontoförande
banken.
Vanligen öppnar rekonstruktören med gäldenärens medgivande till förmån
för företagshypotekshavarna ett s.k. administrationskonto för alla slags
betalningsströmmar till företaget men förbehåller sig rätten att efter prövning
använda influtna medel på kontot för kostnader som visar sig nödvändiga
för företagets fortsatta drift under ett ackordsförfarande. Syftet med
betalningsinställelsen är ju att företaget skall kunna rekonstrueras och leva
vidare. Ett sådant förbehåll kan vara fixerat till visst belopp eller vara begränsat
enbart av behovsprövningen (se Gösta Walin, Företagshypotek och
betalningsinställelse, i Festskrift till Lars Welamson s. 493). Genom att
placera uppkommande likvida medel på ett administrationskonto åsyftas att