sou 1999 1 - Regeringen

150 Statistik och ekonomiska analyser SOU 1999:1
Som skäl för kontraktsfriheten åberopas främst effektivitet; förhållandena
skiljer sig från företag till företag och från tid till annan. Parterna kan bättre
än lagstiftaren avgöra vilken förmånsrättsordning som leder till störst effektivitet
i det enskilda fallet. Det påpekas att det finns en testfunktion; de företag
som valt ”fel” kreditarrangemang kommer inte att klara sig lika bra i
konkurrensen om kapital som de företag som valt ”rätt” arrangemang.
Clas Bergström och Stefan Sundgren medger att det finns tredjemanseffekter
som bör beaktas vid utformningen av förmånsrättsordningen.
De påtalar att lönegarantin ersätter fordringar under vissa premisser och att
staten, inte företaget eller dess långivare, belastas med förluster från skatteskulder.
Förmånsrätten bör enligt Clas Bergström och Stefan Sundgren
utformas så att den inverkan som dessa skulder har på borgenärernas och
företagets val mellan konkurs och olika former av finansiella rekonstruktioner
minimeras. En reform bör, fortsätter de, ha siktet inställt på att förenkla
och effektivisera det sätt varpå en gäldenär kan utnyttja sin egendom som
kreditunderlag och kreditgivarnas möjlighet att skaffa sig information om
hur gäldenärens egendom har utnyttjats i detta avseende.
4.4.3 Theodore Eisenbergs analys
Theodore Eisenbergs analys ”A Review of the Economics Literature on
Creditor Priority in Bankruptcy” innehåller en genomgång av juridisk och
ekonomisk litteratur som behandlar frågor om förmånsrätt i företagskonkurser.
Analysen är disponerad på följande sätt. I avsnitt 1 anges frågeställningar
och beskrivs effekter av den nuvarande förmånsrättsordningen, vilket
leder till slutsatsen att analysen bör inledas med säkerhetsrätternas förmånsrätt.
Efter en sammanfattning av teoretiska analyser angående säkerheter
vid kreditgivning följer ett avsnitt om vad som är känt i praktiken om handlingsmönster
vid kreditgivning mot säkerhet. Förmånsrätt för löner och
skatter behandlas i var sitt avsnitt. Därefter följer de slutsatser Theodore
Eisenberg drar av sin analys.
Theodore Eisenberg påpekar att de teoretiska analyserna är långt i från
entydiga. De ställer frågan om säkerheter är ekonomiskt effektiva; ökar
dessa vinsten för låntagare och långivare, inberäknat de som inte råkar på
obestånd, men svaret på frågan varierar. En del menar att förmånsrätt för
säkerhetsrätter är effektivt, andra att det är ineffektivt och ytterligare andra
att en begränsad förmånsrätt är effektiv men full förmånsrätt ineffektiv.
Såväl jurister som ekonomer förefaller emellertid vara överens om att förmånsrätt
för borgenärer med säkerhet är acceptabelt, eller kanske till och
med önskvärt, om förmånsrätten bara ger företräde framför väl informerade