sou 1999 1 - Regeringen

174 Förmånsrätten för skatter och avgifter SOU 1999:1
Förslag om att avskaffa förmånsrätten har vid varje tillfälle avslagits med hänvisning
till kommande utredningar angående förmånsrättsordningen.
I lagutskottets betänkande 1997/98:LU14 behandlas vidare flera motioner
vari statens förmånsrätt för skatter ifrågasätts. Med hänvisning till att Förmånsrättskommittén
har i uppdrag att överväga ändringar i detta hänseende avslogs
yrkandena beträffande förändringar av skatteprivilegiet.
5.3.3 Insolvensutredningen
Även Insolvensutredningen tog upp frågan om skatteprivilegiets berättigande.
Utredningens bedömning stöder sig i stor utsträckning på en undersökning som
utförts av utredningen i samarbete med fem kronofogdemyndigheter i deras
egenskap av tillsynsmyndighet i konkurs i Västerbottens, Västmanlands, Kronobergs
och Blekinge län samt de tre storstadslänen Stockholms, Göteborgs och
Bohus samt Malmöhus län, se avsnitt 4.2. Undersökningen, som avser 958 företagskonkurser
som avslutats under 1990, redovisas i utredningens slutbetänkande,
SOU 1992:113, Lag om företagsrekonstruktion, s. 91 ff och s. 481 ff.
Insolvensutredningen inledde sina överväganden beträffande skatteprivilegiet
med frågan om man genom en ändring beträffande denna förmånsrätt kan förbättra
de oprioriterade borgenärernas ställning och uttalade beträffande detta
spörsmål följande (SOU 1992:113 s. 328 f).
Som redan framhållits har utredningens undersökning rörande företagskonkurser
bekräftat vad som ofta påtalats under senare år, nämligen att borgenärer
utan förmånsrätt genomsnittligen får nöja sig med några få procent i utdelning
på sina fordringar i konkurs (3,6 procent av deras sammanlagda
fordringar i alla konkurser enligt undersökningen). Det finns ingen säker
uppgift om hur stor förlust dessa fordringsägare årligen gör på grund av
konkurs. Under de tre första månaderna 1991 upprättade landets konkursförvaltare
listor på oprioriterade borgenärer i konkurs (totalt 18 473) med
fordringar överstigande 485 000 kr, något som motsvarade totalt
1 430 517 000 kr (se Svensk Handelstidning Justitia nr 19/20 för 1991). Eftersom
denna uppgift begränsar sig till ett kvartal och rör endast större fordringar,
finns grund för att anta att den förlust som de icke förmånsberättigade
fordringsägarna årligen gör numera uppgår till åtskilliga miljarder kr. Utredningens
undersökning rörande företagskonkurser, vilken avsåg 1990, ger ytterligare
belägg för ett sådant antagande.
Skulle då ett slopande av skatteprivilegiet förbättra de oprioriterade borgenärernas
ställning? Utredningens undersökning visar att av all utdelning i de
undersökta konkurserna 12,2 procent gick till skatte- och avgiftsfordringar,
5,1 procent till lönefordringar och 6,3 procent till oprioriterade fordringar.