sou 1999 1 - Regeringen

312 Företagshypoteket SOU 1999:1
Det nu behandlade problemet är generellt för alla slags säkerheter och
förmånsrätter. Också borgenärer med panträtt i fast eller lös egendom får
ibland finna sig i att en del av deras fordran faller utom säkerheten och blir
nödlidande i konkurs. Skulle de genom eget val kunna ställa sig vid sidan av
ett ackord och därefter kunna avräkna amorteringar mot en icke nedsatt del
av den i realiteten oprioriterade fordringen, föreligger ett avsteg från likabehandlingsprincipen.
Kommittén förordrar därför att nedsättningsregeln i
FRekL görs generell såvitt avser företagsinteckning och särskilda förmånsrätter.
Vi har emellertid ej haft möjlighet att i detalj gå igenom vilket behov
det finns av en sådan regel rörande annat än företagshypotek och om särskilda
tillämpningsproblem skulle uppstå. Detta bör beaktas senast vid departementsbehandlingen.
Däremot torde de allmänna förmånsrätterna med prioritet före företagsinteckning
kunna lämnas därhän, eftersom de nästan alltid skulle ge full
utdelning i konkurs. Vad slutligen gäller prioriterade lönefordringar (dvs.
enligt kommitténs förslag fordringar på lön belöpande på tiden före företagsrekonstruktionens
inledning och uppsägningslöner när arbete ej utförs åt
gäldenären, se ovan avsnitt 6.5.5− 6.5.7) finns i princip inget skäl till särbehandling
i förhållande till företagsinteckingen, eftersom dessa förmånsrätter
kommer att i realiteten bli sidoställda genom 50 %-regeln. Lönefordringarna
är emellertid i allmänhet mindre än fordringar säkrade med företagsinteckning,
varför de ofta torde vara fullt täckta av den fria halva av egendomsmassan
som ej belastas med företagsinteckningen. För att inte komplicera
inledningen av en företagsrekonstruktion, föreslår kommittén att regeln om
nedsättning efter värdering inte görs tillämplig på någon annan allmän förmånsrätt
än företagsinteckningen.
Övergångsregler
Hur övergången skall bemästras behandlas nedan i författningskommentaren
till förslaget till lag om företagsinteckning.